Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Rättsexperten: Svårighet att definiera terrorism. ”Flaggviftande skulle jag säga går under yttrandefriheten” Foto: AP/TT

Rättsexperten om nya terrorlagen: Inte helt riskfri

Uppdaterad
Publicerad

Den nya grundlagsändringen är inte helt riskfri. Det menar Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt. Han pratar om ändringen som trädde i kraft den 1 januari och som enligt Regeringskansliet ”ger stärkta möjligheter att bekämpa terrorism”.

– Det finns ingen fastslagen definition kring det här, säger han om ordet som är alltmer förekommande.

Utrikesminister Tobias Billström (M) uppger att riksdagen den 7 mars kommer att rösta om en lag som ska förbjuda främjande och propagerande av terrorklassade grupper. Redan för några dagar sedan, den 1 januari i år, trädde en grundlagsändring i kraft som gör att medverkande i terrorstämplade organisationer inte längre skyddas av föreningsfriheten – vilket gör den nya lagen möjlig.

– Därför valde man att göra den här förändringen – där man nu gör det möjligt att genom lag förbjuda organisationer som jobbar med terror eller som stödjer terror, säger Patrik Bremdal, docent i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.

Svårdefinierat ord

En av riskerna med den nya grundlagsändringen, menar Patrik Bremdal, är att definitionen av terrorism inte är helt fastslagen. Därför skulle politiska motståndare, rent teoretiskt, kunna stämplas som terrorister i framtiden. 

– Det är givetvis en långsökt tanke men just när man börjar lägga in lite mer svårdefinierade begrepp i grundlagen, som också kan utvecklas över tid, då finns det alltid en fara om det skulle komma illiberala krafter till makten.

Inkluderar inte ”flaggviftande”

Grundlagsändringen inkluderar inte demonstrationer – och inte heller ”flaggviftande” som utrikesministern hävdade i en intervju med den turkiska nyhetsbyrån AA – men kan komma att användas för att bevisa att en viss organisation stödjer en terrorklassad grupp om den nya lagen röstas igenom.

– Flaggviftande skulle jag säga går under yttrandefriheten, det vill säga att man genom ord eller bild eller liknande ger yttranden. Den är ganska svår att begränsa.

Rättighetsbegränsande lagar måste, utöver att ha röstats igenom i riksdagen, bygga på skäl som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle, förklarar Patrik Bremdal. Nästa steg är att begränsningen måste vara proportionerlig – att man inte ska gå längre än vad man behöver.

– Sedan ska det inte kunna skada den fria åsiktsbildningen och inte vara diskriminerande, det är de hinder som finns som man måste passera innan det kan bli lag.

Hör docenten Patrik Bremdal om svårigheterna med att definiera ordet terrorism i klippet ovan

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.