På ett betonggolv i Johannesburg står en kvinna och rensar bort svarta och illaluktande blad från ett kålhuvud. Man skulle kunna kalla henne ”maträddare”. För kålen, som nyss skulle slängas, hamnar snart i en gryta för att serveras på en liten uteservering i ett av stadens fattigare område.

Över hela världen finns liknande projekt, men kanske inte där de skulle behövas som mest: i våra egna hem. För vi slänger alldeles för mycket mat.

”Slängs ungefär lika mycket överallt”

Enligt en ny FN-rapport slänger vi 570 miljoner ton mat per år, och det slängs ungefär lika mycket i hög- som medelinkomstländer.

– Det är första gången vi har kunna jämföra medel- och höginkomstländer.

Det säger Tom Quested, som i vanliga fall arbetar för den brittiska välgörenhetsorganisationen WRAP, The Waste and Resources Action Programme.

– Det vi fann var att det slängs ungefär lika mycket överallt, och i medelinkomstländerna slängs det framförallt i hemmen.

Förutom att hundratals miljoner människor går hungriga, bidrar matsvinnet till klimatförändringarna.

– Beräkningar över hur matsvinnet genom hela matkedjan påverkar klimatförändringarna är att ungefär 8 till 10 procent av mänsklighetens växthusgasutsläpp kommer från att mat slängs.

Slänger bort resurser

Tom Quested pratar om att matsvinnet ”föder klimatförändringarna”. När vi producerar, processar, transporterar, kyler ner, förvarar och forslar hem mat som sen slängs, påverkar det utan att vi får någonting tillbaka.

– Alla de här stadierna kräver resurser, och alla är förknippade med växhusgasutsläpp. Antingen det är kväve till gödsel, diesel till traktorerna eller elektricitet till kylarna. När vi slänger mat, slänger vi bort de här resurserna.

På betonggolvet i Johannesburg fortsätter man att rensa bort bruna blad från kålhuvuden. Just de här hamnar inte i statistiken över de miljoner ton mat vi slänger varje år.