Den sittande presidenten, Frankrikes åttonde i nuvarande ordningen, kom till makten året efter några av de värsta terrordåden i Europas historia. Under mandatperioden har Macron ställts inför en global pandemi, ett uppblossat krig på kontinenten, en storbrand i Notre-Dame och ett bångstyrigt EU där han har velat ta täten.
Han har också hamnat i regelbundna och rejäla bråk med stora delar av det franska folket.
Många av Macrons reformer har mött omfattande demonstrationer. Inte minst 2018, då rörelsen Gula västarnas protester mot högre bränslepriser övergick i en allmän missnöjesvåg som sköljde över landet.
Tredje gången gillt?
Under de senaste åren har staten fått agera stöd till stora delar av samhället och hushållen, under pandemin och sedan under Ukrainakriget med dess ekonomiska följder. För franska väljare har köpkraften – hur mycket de har kvar i sina plånböcker – varit den överlägset viktigaste frågan inför detta val.
Emmanuel Macron har hållit fram sina framgångar i att värja Frankrike från kriserna, med låg arbetslöshet och en BNP på uppgång. Marine Le Pen lovar att ge ännu mer pengar ”tillbaka till fransmännen”.
Le Pen hoppas att det blir tredje gången gillt.
Sedan hon tog över partiet Nationella fronten från sin far Jean-Marie Le Pen 2011 har hon metodiskt sökt tona ned dess radikala och främlingsfientliga framtoning. Partiet har bytt namn från Nationella fronten till Nationell samling, EU-motstånd har bytts mot EU-skepsis och stödet har sakta men säkert ökat.
I bakgrunden finns ännu radikala förslag, som ett totalt slöjförbud på franska gator. Marine Le Pen hade fram till Ukrainakrigets utbrott uttryckt en stor beundran för Vladimir Putin, men detta tycks inte ligga henne till last hos väljarna.
Vänstern vågmästare
Vänsterväljare kan komma att avgöra valet. För många inom den dryga femtedel av väljarkåren som röstade på vänsterradikalen Jean-Luc Mélenchon är ett val mellan mittenliberale Macron och högerradikala Le Pen ett val mellan pest och kolera. Många kan välja att avstå.
Mätningar tyder på att det kan bli ett rekordlågt valdeltagande.
– Det finns en farhåga om att besvikna väljare inte kommer att hitta någon anledning att gå och rösta, säger Göran von Sydow, chef för Svenska instituet för Europapolitiska studier till SVT Nyheter.