Aleksej Raksja är expert på rysk demografi och jobbade tidigare på Rysslands statistikmyndighet Rosstat. I dag är han oberoende analytiker och kommenterar ofta rysk demografi i olika medier.

Rosstat har hittills bara publicerat födelsestatistik för årets första fyra månader, men Raksja har själv samlat in data från lokala folkbokföringskontor och kunnat se en tydlig trend.

– Antalet nyfödda närmar sig samma rekordlåga nivå som kunde iakttas år 1999, säger Raksja till SVT.

”Psykologisk effekt”

Samtidigt är det fler ryssar som dör än som föds. Under årets första kvartal minskade Rysslands befolkning med 189 000 personer. I de siffrorna ingår troligen inte alla ryska soldater som stupat i Ukraina. Oberoende journalister har lyckats bekräfta närmare 27 000 stupade soldater, men det verkliga antalet kan vara mycket högre.

”Den ryska demografin är en av de värsta i världen och det kommer kraftigt negativt påverka BNP-tillväxten”, skriver ekonomen Jevgenij Suvorov på Telegram.

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari i fjol har hundratusentals ryssar, många unga män, lämnat landet. Jevgenij Suvorov tror att kriget och den ”partiella” mobilisering som Putin gav order om hösten 2022 kan ha fått många unga par, som funderar på att skaffa barn, att skjuta upp sina planer.

– Det kan ha uppstått en slags psykologisk effekt eftersom folk är osäkra på hur situationen kommer utvecklas, säger han till SVT.

Eko från 90-talet

Aleksej Raksja tror däremot inte att kriget haft någon avgörande betydelse – åtminstone inte ännu. Han förklarar de låga födelsetalen med ett slags ”eko” från det turbulenta 90-talet. Då halverades antalet födslar och de få kvinnor som föddes är nu i fertil ålder. Med andra ord: Få barn då betyder få barn nu.

Att ryssarna fått det sämre ställt ekonomiskt under de senaste tio åren är en annan orsak, menar han.

– Hittills har en majoritet av den ryska befolkningen inte påverkats av kriget och så lär det förbi om kriget inte skulle utvidgas markant, säger han.