Ryska tv-kanalen RT och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M), Centerpartiets ledare Annie Lööf (C), Liberalernas partiledare Jan Björklund (L) och statsminister Stefan Löfven (S). Foto: TT

Ryska medier en viktig fråga inför svenska riksdagsvalet

Publicerad

När USA nyligen tvingade ryska statliga tv-kanalen RT att registrera sig som en “utländsk agent” och Ryssland tycks svara med ännu hårdare tag.

Hur ska länder som Sverige egentligen hantera Rysslands statliga medier?

De ömsesidiga agentstämplarna kan se ut som ännu ett bråk mellan USA och Ryssland, av betydelse bara för de två grälande bjässarna. Men i själva verket knyter konflikten an till en betydligt större fråga.

Frågan är hur olika länder ska ställa sig till statliga ryska mediekanaler och deras möjliga påverkan. Till exempel tv-stationen RT och nyhetsbyrån Sputnik.

Båda har av bland annat USA pekats ut som Kremls propagandaverktyg.

”Stoltserar med friheter som med brie”

I franska presidentvalet i år stängde Emmanuel Macron ute de två. En talesman för Macron anklagade dem då för en ”systematisk vilja att skapa fejknyheter och sprida falsk information”.

RT:s chefredaktör Margarita Simonjan slog tillbaka.

– Det är alltså på detta vanärande sätt yttrandefriheten upphör i ett land som stoltserar med sina friheter nästan lika mycket som med sin camembert och brie, sade hon då.

”Inte bekväma med att regeringar ska bestämma”

Pressfrihetsorganisationen Committee to Protect Journalists (CPJ) har uttryckt tvivel kring att förbjuda ryska kanaler, och kring att stämpla RT som en utländsk agent.

– Vi är inte bekväma med att regeringar ska bestämma vad som är journalistik och propaganda, säger CPJ:s programchef för Nordamerika, Alexandra Ellerbeck, i ett uttalande.

Lagt ner resurser på påverkan

Inför valet nästa år har politiker och experter även här uttryckt oro kring risken om rysk påverkan. Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI), säger att principer om ett öppet och fritt samhälle i grund och botten bör styra.

Samtidigt bör man vara medveten om hur de statliga ryska medierna fungerar, och att de företräder den officiella ryska hållningen och ha i åtanke att deras verksamhet är något som redan nu pågår.

– Ryssland har ju lagt ner mycket resurser på informationsspridning och påverkansarbete, säger han till SVT Nyheter.

– Påverkanskampanjer utifrån är i dag något kontinuerligt och behöver inte öka i ett litet land som Sverige för att det är val. Det är något som pågår globalt från olika slags aktörer och vi kan räkna med att det pågår även nästa år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.