Måndag 14 oktober
Brittiska parlamentets öppnande. Storbritanniens drottning Elisabeth II höll ”Drottningens tal” som beskriver regeringens planer för det kommande året. Talet skrivs inte av monarken själv utan av regeringen.
Premiärminister Boris Johnsons fokus var att talet skulle spegla vad som kommer att hända efter att Storbritannien lämnar EU.
Hans motstånd säger att talet är ”politiskt jippo” eftersom de konservativa saknar majoritet i parlamentet, vilket gör att ett val kan hållas de kommande månaderna. Det i sin tur gör att många av de förslag som kommer att presenteras i talet inte ens kommer att hinna bli lag.
Oppositionsledaren Jeremy Corbyn sade under söndagen att ”talet är en partipolitisk direktsändning från tronen.”
Tisdag 15 oktober
Ledamöterna i det brittiska parlamentet debatterar drottningens tal. En debatt som är planerad att pågå i flera dagar.
EU:s brexitförhandlare Michel Barnier uppdaterar de andra 27 medlemsstaterna om hur förhandlingarna kring brexit fortlöper.
Onsdag 16 oktober
Frankrikes president Emanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel träffas dagens före det stora EU-medlemsmötet där brexit ska diskuteras.
Torsdag 17 oktober
Nu är det två veckor till brexit-deadline. Alla 28 av EU:s medlemsländer samlas i Bryssel för ett två dagar långt möte för att diskutera brexit. De andra 27 länderna ska enas om man ska ha ett avtal med Storbritannien eller inte.
Brexit kan också skjutas upp en tredje gången, om det är något Storbritannien ber om. Många är dock tveksamma till att förlänga sagan om brexit, men vill också undvika den ekonomiska smärtan som ett avtalslöst brexit skulle kunna innebära.
Fredag 18 oktober
EU-ledarnas möte och diskussioner borde troligtvis dra över till fredagen, men någon gång under dagen borde den brittiska regeringen har fått ett besked och allmänheten borde veta vad de 27 länderna tagit för beslut.
Lördag 19 oktober
Tusentals personer förväntas att demonstrera mot brexit utanför Storbritanniens parlament under lördagen. Inne i parlamentet träffas ledamöterna för att eventuellt godkänna det avtal som regeringen lyckats få till med EU.
Fakta: Kampen om brexit
Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.
Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.
May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.
TT