Tisdag den 28 juni är det dags. Då inleds omröstningen i FN:s generalförsamling om vilka fem länder som ska ta sin plats som icke-permanenta medlemmar i säkerhetsrådet under perioden 2017–2018.
Fem permanenta – tio som byts ut
FN:s säkerhetsråd har sammanlagt 15 medlemmar. Fem av dem är permanenta: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Deras platser kommer från att de är de fem stormakter som ansågs som segrare i andra världskriget.
De övriga tio platserna tillhör FN:s övriga medlemsländer, där fem länder röstas in varje år. De som lämnar sina platser vid årsskiftet, och ger plats till dem som nu ska väljas in, är Angola, Malaysia, Nya Zeeland, Spanien och Venezuela.
De fem länder som valdes in förra året och sitter kvar till slutet av 2018 är Egypten, Japan, Senegal, Ukraina och Uruguay.
Kvoterad geografisk uppdelning
För att få en jämn spridning på de länder som sitter i rådet, har man delat upp alla FN:s medlemsgrupper i fem geografiska grupper, som alla har ett antal reserverade platser i säkerhetsrådet:
- Afrika: 3 platser
- Asien & Stilla havet: 3 platser (varav 1 plats tillhör Kina)
- Latinamerika & Karibien: 2 platser
- Västeuropa och andra stater (här ingår också bland andra Australien, Kanada, Israel, Nya Zeeland och USA): 5 platser (varav 3 platser tillhör Frankrike, Storbritannien och USA)
- Östeuropa: 2 platser (varav 1 plats tillhör Ryssland)
Tittar man på de länder som kandiderar att ta över efter de som lämnar rådet nu ser det ut så här:
- 1 plats för Afrika, efter Angola: Etiopien ensam kandidat
- 1 plats för Asien & Stilla havet, efter Malaysia: Kazakstan och Thailand konkurrerar
- 1 plats för Karibien & Latinamerika, efter Venezuela: Bolivia ensam kandidat
- 2 platser för Västeuropa och andra stater, efter Nya Zeeland och Spanien: Italien, Nederländerna och Sverige konkurrerar
Alla länders röst väger lika
När FN:s generalförsamling samlas på tisdag har samtliga 193 länder som finns representerade en röst, för varje plats som ska fyllas. För att väljas in måste man få en majoritet på två tredjedelar av alla röster, alltså 129 röster.
Om något lands representant är frånvarande vid omröstningen blir siffran proportionerligt mindre.
Omröstningen sker i fyra led, ett för vart och en av de geografiska grupperna som har länder som ska röstas in. Alla länder röstar för alla grupper, det är alltså exempelvis inte bara de afrikanska länderna som röster för den afrikanska platsen.
Rösterna är hemliga
Rent praktiskt så får alla länder en lapp vid varje omröstningsomgång, där man skriver ner vilket eller vilka länder man röstar på. Dessa samlas sedan in och räknas, för att sedan redovisas för generalförsamlingen.
Omröstningen är hemlig, och det finns ingen möjlighet att i efterhand veta vilka länder som röstade på vilka kandidater.
Görs om tills stödet blir starkt nog
I det här fallet är det bara i den asiatiska och den västeuropeiska gruppen det finns en konkurrenssituation.
Om inget land får två tredjedelars majoritet, görs omröstning helt enkelt om en gång till. Detta upprepas så många gånger det krävs för att ett land ska få den majoritet som behövs.
I den västeuropeiska gruppen, där Sverige kandiderar, finns tre kandidater till två platser. Alla länder röstar då på två länder samtidigt. Om ingen av de tre får tillräckligt många röster görs då omröstningen om.
Om ett av länderna får två tredjedelars majoritet väljs det in i rådet, men om ingen av de två kvarvarande länderna fick det nödvändiga antalet röster, fortsätter man med en ny röstningsomgång mellan de två länderna.
SVT Nyheter rapporterar på plats
På tisdag inleds röstningen omkring kl 10 lokal tid, vid FN:s högkvarter i New York, alltså kl 16 svensk tid.
Om inga extra röstningsomgångar krävs beräknas resultatet vara klart cirka tre timmar senare, men det kan också dra ut många timmar, eller till och med dagar, om länderna inte kommer överens.
SVT Nyheter kommer att vara på plats i FN under tisdagen och direktrapportera från hela omröstningen.