Det hela började när den amerikanska ekonomin i början på 2000-talet gick för högtryck. Företagen tjänade massor av pengar – pengar man ville satsa för att tjäna ännu mera pengar.

Eftersom fastighetspriserna stadigt gick upp valde banker och mäklare att ta stora risker. Privatpersoner med dålig ekonomi lockades att låna pengar till husköp utan att det riktigt kontrollerades om de kunde betala sina lån.

Lånen, som kallades subprimelån, fungerade på så sätt att de till en början var väldigt billiga för den som lånar, men efter ett par år steg räntan kraftigt.

Varför tog bankerna så stora risker?

Men varför var bankerna villiga att ta så stora risker? Och hur vågade personer med dålig ekonomi låna så mycket pengar?

Förklaringen är att både kunder och banker räknade med att värdet på husen skulle fortsätta stiga. Bankerna hade dessutom kommit på ett nytt sätt att hantera de privata bolånen – ett sätt som gjorde det möjligt att snabbt tjäna enormt stora pengar.

Lånen såldes vidare

Bankerna och mäklarna sålde helt enkelt de små enskilda huslånen vidare till banker och finansinstitut som ofta befinner sig på Wall Street i New York.

Där paketerades lånen om till värdepapper som man kunde sälja till ett högre pris. Sedan såldes dessa värdepapper vidare till investerare runt om i världen.

Nu kommer problemen

Men så började många amerikaner få problem att betala sina lån samtidigt som konjunkturen vek och fastighetspriserna sjönk.

Bankernas värdepapper var ju egentligen bolån och massor av kunder kunde nu inte längre betala sina lån. Dessutom tappade säkerheten för lånen, alltså husen, snabbt i värde. Därmed blev också värdet på bankernas värdepapper osäkert.

Nu förvandlades förväntade vinster till förluster. Helt plötsligt började man förstå att ingen visste vilka värdepapper som verkligen var värda något och inte heller vem som ägde vad.

En hel finansvärld hade ägnat sig åt att köpa en produkt man inte riktigt hade koll på.

Sprider sig över världen

Redan i maj kom signaler om hur spekulationerna på den amerikanska bolånemarknaden kunde leda till en global finanskris.

Banker lever på att låna av och till varandra men när man inte vet vems värdepapper som är värdelösa blir alla misstänksamma. Den bank som inte längre får låna några pengar av andra banker – den överlever inte länge.

Till Sverige

Men hur påverkar då osäkra amerikanska lån våra svenska bankräntor?

I Sverige finns inte några lån som liknar de amerikanska subprimelånen men bankerna agerar på en global marknad.

När hela bankvärlden är osäker på vem som köpt värdelösa värdepapper blir det dyrt för alla att låna pengar. Om de svenska bankerna får betala ett högre pris drabbar det den vanliga låntagaren genom att bankerna höjer räntan för sina kunder.

Här är de viktigaste händelserna under finanskrisen:

I april 2007 ansökte New Century Financial i USA om konkurs. I efterhand har det pekats ut som det första exemplet på den kris hos bolåne- och kreditinstitut, som fått global spridning, eftersom de amerikanska bolåneinstituten sålt vidare sina fodringar som värdepapper till banker och finansinstitut i bland annat Europa.

Under sommaren 2007 kom krisens första våg då banker i både USA och Europa, bland annat Bear Stearns och BNP Paribas varnade för stora förluster. Flera länders centralbanker sänkte räntorna och pumpade in hundratals miljarder i det finansiella systemet.

Under 2008 växte problemet från en finansiell oro till en kris när de stora förlusterna i finansföretagens lån och skulder och lågkonjunkturen förstärktes. Osäkerheten spreds till börserna där aktiekurserna sjunker.

Svarta september 2008

7 september tog USA regering över de två krisdrabbade bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac som står för dryga hälften av alla bolån i USA

14 september gick USA:s fjärde största investmentbank Lehman Brothers i konkurs. Dagarna innan redovisade banken en förlust på 26 miljarder kronor och bankens värde rasade på börsen. Lehmans Brothers konkurrent Merrill Lynch köptes upp av Bank of America.

16 september tog USA regering över kontrollen av USA största försäkringskoncern AIG med ett lån på 550 miljarder kronor

18 september inledde USA:s centralbank och finansdepartement diskussioner om ett räddningspaket för finanssektorn. I Sverige beslutade Riksgälden att ge ut statskuldsväxlar på upp till 150 miljarder kronor.

19 september presenterade USA:s regering ett räddningspaket på motsvarande 4 500 miljarder kronor. Detta måste godkännas av kongressen. Paketet får snart kritik eftersom det ekonomiska ansvaret delvis läggs på skattbetalarna.

24 september varnade USA:s president George Bush i ett tal om hur krisen hotar USA:s ekonomi. Dagarna innan övergick USA:s största investmentbank Goldman Sachs och även Morgan Stanley till att bli vanliga banker och köptes delvis upp av andra.

26 september tas banken Washington Mutual över av JP Morgan Chase & Co. Det är den största banken i USA:s historia som går omkull.

29 september röstade USA:s representanthus NEJ till räddningspaketet på 4 500 miljarder kronor. Wall Streets reaktion blir det största börsraset någonsin. Samtidigt räddas isländska Glitnir och belgisk-holländska Fortis båda från konkurs med statliga medel.

30 september räddades fransk-belgiska banken Dexia också den med statliga medel. Irlands regering garanterar landets samtliga banktillgångar som motsvarar 400 miljarder euro.

2 oktober godkände USA:s senat räddningspaketet som fått flera tillägg.