Några av de ställen som attackerades har åter öppnat, men frågan är om saker och ting någonsin kan bli som vanligt igen.

Det är alla hjärtans dag i kärlekens huvudstad. Det är också på dagen exakt tre månader sedan terrordåden i Paris ägde rum. Det var i korsningen rue Bichat/rue Alibert som allt började, klockan 21.25 den 13 november 2015, när terroristerna öppnade eld mot baren Le Carillon och restaurangen Le Petit Cambodge.

När SVT Nyheter besöker samma korsning i dag bjuds det på klassiskt Paris-vinterväder, regn och en handfull plusgrader. Det mest slående är att allt är som vanligt inne på Le Carillon, ingen kan tro att det bara för tre månader sedan avlossades 100 skott rakt in i lokalen här och 15 personer fick sätta livet till. 

Fortsätta med sitt liv

Nu flödar öl och vin som det alltid har gjort, ackompanjerat av regndränkta skor som klafsar mot det brandgula mosaikgolvet. Stamgästen Stella Buisan är på Le Carillon den här kvällen med två kompisar, precis som vanligt. 

– Det var lite konstigt att komma hit i början när de hade öppnat igen efter attacken i höstas, men nu är det som det alltid har varit, säger hon.

Går det att få tillbaka en plats som den här till att bli baren Le Carillon igen, och inte en plats som ständigt är förknippad med ett blodigt terrordåd?

– Ja, titta själv. Det är ju massa folk här inne. Man måste kunna gå ut och fortsätta med sitt liv, och så har det blivit här, säger Stella och pekar in mot lokalen innan hon hastar vidare ut i regnet.

Personalen inne på Le Carillon har inget intresse av att ställa upp på en intervju med namn och bild, men när en av ställets bartendrar får en rökpaus berättar han för SVT Nyheter om hur det varit sedan man öppnade igen den 13 januari.

– Vissa som kommer hit är fortfarande väldigt rädda, men de vill ändå se vad som har hänt med stället, säger han.

Är du rädd?

– Aldrig.

”Hyperterrorismen är här”

Han blåser ut röken och blickar över mot grannkrogen – restaurang Le Petit Cambodge. Stället är fortfarande helt nedstängt, planerar att öppna snart igen – men det är inte klart när. På fasaden har någon skrivit ”efter döden – livet” med gul text. Kanske en förhoppning om att även denna av terrorn ärrade krog ska kunna tas tillbaka inom kort.

I helgen kungjorde Frankrikes premiärminister Manuel Valls att Europa måste räkna med att fler storskaliga terrorattacker kommer att äga rum. Hyperterrorismen är här för att stanna, sade han vid en säkerhetskonferens i München.

Men samtidigt som den det mesta av den politiska debatten i Frankrike handlar om terrorhot, så kämpar Parisborna med näbbar och klor för att hålla kvar vid den kultur de håller så kär.

Den kampen förs bland annat här i Paris tionde och elfte arrondissement. Det handlar om rätten att röra sig i samhället utan att frukta för sitt liv och rädsla för att ett nytt terrorattentat ska äga rum.

De som kanske varit allra ivrigast att slå vakt om detta är ägarna av Café Bonne Biére. På deras uteservering sköts fem personer ihjäl, den 13 november – bara några minuter efter den första attacken mot Le Carillon och Le Petit Cambodge som ligger ett kvarter bort.

Inte okontroversiellt

Bara några veckor efter dådet öppnade man åter sina dörrar, och har sedan dess öppet sju dagar i veckan. Ett inte helt okontroversiellt beslut, enligt vissa kritiker som anser att man kanske borde ha väntat lite för att visa respekt för de som sörjer.

Detta har inte personalen inne på Café Bonne Biére någon lust att prata om. När SVT Nyheter besöker brasseriet är det fullt – i dubbel bemärkelse; alla platser är upptagna och alla dricker mycket.

– Vi hinner inte. Vi har redan ställt upp på intervjuer i tv och tidningar, nu har vi gått vidare, säger en bartender med ett leende på läpparna samtidigt som har skär upp lime.

Ljudnivån är hög inne i lokalen, överallt hänger små röda hjärtformade ballonger – ingen får missa att det är alla hjärtans dag i helgen. På uteserveringen sitter de gäster som inte har några problem med vare sig blygsamma temperaturer eller störande trafik, Bertrand är en av dem.

– Jag var förbi här bara några veckor efter attacken, och gick på teater där, säger han och viftar med handen mot Apollo théâtre på andra sidan gatan.

– Då såg jag att de hade öppnat det här brasseriet igen. Jag gick inte hit speciellt ofta innan, men nu har jag gjort det. Det känns solidariskt. Men jag tror inte att så många av de som är här i kväll ens anar att det varit ett attentat, säger Bertrand till SVT Nyheter. Det finns egentligen ingenting kvar som påminner om terrorattacken i den här korsningen där rue de Faubourg du Temple möter rue de la Fontaine au Roi.

Republikens kärnvärden

Precis intill Café Bonne Biére ligger pizzarestaurangen Casa Nostra som öppnade igen för bara någon vecka sedan. Även här slog terroristerna till, men av detta finns inte ett spår. Möjligtvis har Parisborna kunnat notera att krogen renoverats och målats om efter terrordådet, men nu bakas det pizza som vanligt inne i lokalerna och gästerna ser tämligen nöjda ut.

Om stämningen i denna korsning är precis som det brukar vara i Paris så är det precis tvärtom bara 300 meter bort. På place de la Republique står själva hedrandet av terrorns offer fortfarande i centrum. 

Torget som gång på gång blivit en symbol för den franska republikens kärnvärden, så även efter terrordåden den 13 november. Fortfarande kommer folk hit för att lämna blommor och fundera över vad som faktiskt har hänt.

Det sista stoppet på SVT Nyheters barrunda är cirka två kilometer från place de la Republique. På rue de Charonne ligger krogen La Belle Equipe, där 19 personer sköts till döds i en av attackerna. Klockan var 21.36 när terroristerna sköt rakt in i den lilla lokalen.

Här har nästan ingenting hänt. Igenbommat med träskivor som täcker entrén och alla fönster. Blommor och hälsningar utanför. En kvinna stannar till med sin hund, suckar och går vidare.

”Alla till baren”

En vecka efter terrordåden samlades många fransmäns tankar om krog- och utelivet under hashtaggen #TousAuBar – vilket betyder ungefär ”alla till baren”. En uppmaning om att vägra låta sig kuvas av terroristernas hot, och bege sig ut på krogen och använda vardagslivet som ett slags motvapen.

På La Belle Equipe fick den vardagen ett abrupt slut efter klockan halv tio, den 13 november 2015, och har inte kommit tillbaka sedan dess. Vägg i vägg ligger en sushirestaurang, vars servitör rycker på axlarna som svar på frågan om han vet hur det ska bli med framtiden för La Belle Equipe.

– Det är ju stängt, och de håller väl på med något arbete där inne, säger han på ett så oengagerat sätt som bara en Parisbo kan uttrycka det en regntung helg i februari när allt nästan känns som vardag igen.

Är du rädd att något liknande ska hända igen?

– Nej... eller jo ibland, säger han och rycker på axlarna en gång till.