Bränder härjar i Grekland – en volontärbrandman berättar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Bränderna slutar först när allt är förstört” – hör volontärbrandmannen och fler röster från det varma och brandhärjade Grekland. Foto: Michael Varaklas/AP, Erik Rönnqvist/SVT

Så har skogsbränderna förändrats i Grekland: ”Svårt att kontrollera”

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals invånare har evakuerats utanför Greklands huvudstad Aten där en skogsbrand rasar och sprider sig i snabb takt.

Efter att genomgått landets hetaste juni- och julimånad någonsin varnar nu regeringen för att extremvädret ser ut att fortsätta.

– Problemet är inte antalet bränder, utan att de har blivit mycket svårare, säger Stavros Salagiannis, som volontärjobbar som brandman.

Sedan i lördags har 40 nya skogsbränder brutit ut i Grekland och räddningstjänsten kämpar fortfarande mot en handfull av dem. Den allvarligaste branden härjar norr om Aten där tusentals invånare har tvingats evakuera.

På grund av stormbyar kunde lågorna växa till över 25 meter och sluka hus och träd i en rasande takt.

– Byn var omgiven på nolltid, säger Katerina Fylaktou, en av invånarna i staden Varnávas, i till Reuters.

Förlängd brandsäsong

Att det uppstår skogsbränder under årets varmaste månader är ingenting nytt. Oftast orsakas de av olyckor genom mänsklig inblandning, men en högre global medeltemperatur gör att brandsäsongen både förlängs och intensifieras – det brinner mer och lättare.

– Nu börjar det i april och pågår till oktober, i sex till sju månader om året, säger Fotios Dimaresis, pensionerad brandkårschef i Aten.

Flera eldar har härjat på Greklands näst största ö, Evia, belägen två timmar från Aten. En skogsbrand med tre fronter tvingade människor att evakuera i slutet av juli, och satte därmed punkt för ännu en julimånad av eldar som tar mängder av ekonomiska och mänskliga resurser i anspråk.

Resurserna räcker inte

I år får Greklands brandkår assistans av personal från flera europeiska länder, och EU har skjutit till medel för att bekämpa bränderna under högsäsongen. Dessutom arbetar tusentals civila greker i volontära brandkårsförband, men det räcker inte.

– I klimatkrisen spelar det ingen roll hur mycket pengar vi satsar. Det kommer aldrig att räcka. Vi försöker kombinera teknologi och människor och även om vi har tekniken nu så räcker inte antalet människor som jobbar med att släcka bränderna, säger Isidoros Madis, borgmästare i staden Paiania, belägen i östra Attika.

Eldtornados vanligare

Fotios Dimaresis har jobbat i decennier med att släcka bränder och skydda de urgamla skogar som finns kvar runt Aten, ett arbete som fortfarande sysselsätter honom. Han säger att han sedan två, tre år tillbaka ser klimatkrisen med egna ögon.

– Somrarna utvecklas på ett helt annat sätt än vad vi var vana vid fram till 2020. Faktum är att vi nu måste hantera fenomen som eldtornados, sådant vi tidigare bara har sett på andra platser, som i Amerika, säger Fotios Dimaresis.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.