Trots att Ana Brnabić roll som premiärminister ses som ett viktigt steg i rätt riktning, har presidentens val också väckt kritik. Foto: TT

Serbien får sin första öppet homosexuella premiärminister

Uppdaterad
Publicerad

Under torsdagen röstade parlamentet ja – Ana Brnabić blir Serbiens premiärminister. Hon är därmed inte bara den första kvinnan att sitta på posten någonsin, utan också den första öppet homosexuella premiärministern i landets historia.

– Det är en väldigt betydelsefull händelse för hbtq-personer i Serbien, säger aktivisten och politikern Boris Milićević till SVT Nyheter.

41-åriga Ana Brnabić debuterade på den politiska arenan när hon förra året tog över posten som minister för offentlig förvaltning och lokalt självstyre.

I juni nominerades hon till premiärministerposten av president Aleksandar Vučić. Och efter stöd från en övervägande majoritet fick hon, en öppet lesbisk kvinna, och hennes regering under torsdagen grönt ljus av det serbiska parlamentet.

LÄS MER: Serbien nominerar sin första öppet homosexuella premiärminister

Vill inte vara en talesperson

Ana Brnabić har varit tydlig – hon vill inte ses som en gayikon.

– Jag är ingen talesperson för hbtq-rörelsen. Jag vill inte definieras av min homosexualitet, precis som mina kollegor inte vill defineras av sin heterosexualitet, har hon sagt i en intervju med Vice Serbia.

Men för Serbien, ett konservativt land där homofobin är utbredd, är valet ändå en seger, säger politikern Boris Milićević.

– Det är en symbolisk viktig händelse för hbtq-rörelsen. Och det var en väldigt modig nominering av president Aleksandar Vučić, säger han till SVT Nyheter.

Den tidigare hbtq-aktivisten Boris Milićević och Serbiens nya premiärminister, Ana Brnabić. Foto: Privat/TT

LÄS MER: Banbrytande minister i Serbien

”Förändring kommer ske snabbare nu”

Boris Milićević har en bakgrund som aktivist inom den serbiska hbtq-rörelsen, men är numer ledamot i Socialistpartiets partistyrelse. 2010 blev han den första öppet homosexuella politikern att väljas in i toppen av ett riksdagsparti i Serbien.

– Vi har sett en förändring ske under den senaste tiden, och jag tror att det kommer att ske mycket snabbare nu. Många konservativa politiker röstade för Brnabić, och det är en seger i sig, säger han.

Samma år, 2010, blev ett mörkt år för hbtq-rörelsen i landet. I oktober utvecklades ett våldsamt tumult under en prideparad i den serbiska huvudstaden Belgrad. Paraden attackerades av högerextrema antidemonstranter som kastade bensinbomber mot tåget medan de skrek ”död åt homosexuella”.

– Vi har fortfarande problem med diskriminering, trakasserier och hets mot homosexuella och transpersoner i landet. Men vi ser att fler och fler politiker stödjer våra rättigheter, eller så bryr de sig inte alls, säger Boris Milićević.

– När en politiker på en så mäktig position är öppet homosexuell tror jag också att det kommer influera fler att våga komma ut, och att folk kommer att tänka en extra gång innan de trakasserar en hbtq-person.

LÄS MER: Gummikulor mot prideparad i Istanbul

Den gångna helgen genomfördes årets upplaga av Pride i den serbiska huvudstaden, denna gång utan några våldsamma incidenter. Paraden gick under tung bevakning från hundratals kravallutrustade poliser.

Konservativa religiösa grupper i landet hade protesterat mot paradens genomförande.

Prideparaden i serbiska Belgrad hölls i år utan några allvarliga incidenter, trots protester mot tillställningen. Foto: TT

LÄS MER: BILDSPEL: Kärlek, fest och politik vid Pride-firande jorden runt

Kallas ”presidentens docka”

Men trots att Brnabić roll som premiärminister ses som ett viktigt steg i rätt riktning, har presidentens val också väckt kritik. Premiärministerns tunna politiska erfarenhet, såväl som det faktum att hon inte är kopplad till något politiskt parti, har av flera lyfts fram som tecken på varför hon nästan främst kan ses som en ”nickedocka” för president Vučić.

– Hon är kunnig och smart, men hon kommer att bli en svag premiärminister. Vučić är en stark ledare som bara behöver någon som administrerar regeringen, snarare än att leda den, säger Milan Nic, Balkanexpert vid Tysklands utrikespolitiska råd i Berlin, till New York Times.

Den konservativa Aleksandar Vučić har både inuti och utanför Serbien anklagats för att utöka sin egen makt på bekostnad av bland annat yttrandefriheten. Och en premiärminister med tunn erfarenhet och svag politisk förankring är lättare att kontrollera, menar vissa.

LÄS MER: Svenska regeringen: Transpersoner ska läggas till i hetslag

Ett spel för galleriet?

Andra hävdar att valet är ett spel för gallerierna. Serbien har under flera år uppvaktat EU för ett unionmedlemskap, och har mycket att vinna på att framstå som progressiva.

– [Vučić] agerar dubbelt, genom att till Västeuropa säga: ”titta vad jag uppoffrar för att vara progressiv, ni måste stötta mig,” säger Dragan Popovic, ledare för den oberoende, Belgradbaserade tankesmedjan Policy Institute, till New York Times.

– Samtidigt ger han Ryssland tecken på att de inte behöver oroa sig.

LÄS MER: Domstol: Rysk homolag diskriminerande

Boban Stojanović, statsvetare vid Belgrads univsersitet, tror inte heller att Brnabić kommer att få något större inflytande över den verkliga politiken.

– Problemet är att det döljer den verkliga bilden av situationen kring mänskliga och medborgerliga rättigheter i Serbien. Valet av en hbtq-person som premiärminister kommer att användas som en måttstock för läget för mänskliga rättigheter i landet, och det är inte en verklighetstrogen bild, säger Boban Stojanović till the Guardian.

FAKTA: Öppet homosexuella regeringschefer

I modern tid har enbart fem länder haft öppet homosexuella regeringschefer. Tre av dem sitter vid makten i dag.

  • Jóhanna Sigurðardóttir, Islands premiärminister 2009–2013
  • Elio Di Rupo, Belgiens premiärminister 2011–2014
  • Xavier Bettel, Luxemburgs premiärminister sedan 4 december 2013
  • Leo Varadkar, Irlands premiärminister sedan 14 juni 2017
  • Ana Brnabić, Serbiens premiärminister sedan 29 juni 2017

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.