Foto: TT

Sida: 2016 blir ett extremt svårt humanitärt år

Publicerad

Aldrig tidigare har så många människor världen över varit i behov av humanitärt stöd. Sida bedömer att i år kommer 125 miljoner behöva humanitär hjälp.

Sida har hand om drygt hälften av Sveriges humanitära budget, nu är det klart hur de ska fördela biståndet för 2016. Ett år som blir svårare än någonsin, enligt Sida.

– Vi står inför det värsta året någonsin vad gäller humanitärt behov. Vi räknar med att 125 miljoner människor är i behov av hjälp, säger Ewa Werner Dahlin, avdelningschef på Sida till SVT Nyheter. 

125 miljoner människor är fem gånger fler än för tio år sedan och de finansiella behoven är fyra gånger så stora, enligt Sida. Budgeten ökar från 2,8 miljarder 2015 till nära 3 miljarder i år.

Fyra fokusområden

Sida riktar stödet främst till fyra specifika kriser där situationen snabbt har försämrats snabbt under året. Tre av dessa kriser finns i Mellanöstern.

  1. I Jemen är i dag drygt 80 procent av befolkningen är i behov av humanitärt stöd, jämfört med 50 procent 2015.
  2. I Irak har målgruppen för det humanitära stödet ökat kraftigt från 1.3 (2014) till 7.5 miljoner människor (2016).
  3. I Syrien och dess omedelbara närområde är cirka 18 miljoner människor i behov av humanitärt stöd, av dessa utgör över 6.8 miljoner människor internflyktingar i Syrien.
  4. Den fjärde snabbast växande krisen är Etiopien som drabbats av en snabbt eskalerande tork-katastrof till följd av uteblivna regn. Förra året fick landet 40 miljoner kronor i humanitärt stöd från Sverige, nu i början av 2016 har stödet redan ökat kraftigt med över det dubbla till 89 miljoner. I slutet av förra året gavs dessutom ett ytterligare stöd på 140 miljoner till livsuppehållande matransoner genom FN-organet World Food Program, WFP.

Värsta torkan på 30 år

Torkan i Etiopien är den värsta på 30 år och är relaterat till väderfenomenet El Niño som ger ett mycket ogynnsamt klimat för många det senaste året. Den senaste tiden har katastroftillstånd utropats i länder såsom Brasilien, Paraguay, Uruguay och Argentina till följd av översvämningar.

Men på den afrikanska kontinenten råder i stället torka som gett omfattande livsmedelsbrist. Över 30 miljoner människor i Afrika riskerar nu matbrist, varav en tredjedel i just Etiopien.

– I Etiopien är det en klimatrelaterad svält där konsekvenserna har ökat dramatiskt det senaste året. För ett år sedan var 2,5 miljoner i behov av akut matstöd, i dag är det mer än 10 miljoner och totalt är cirka 18 miljoner drabbade, säger Ewa Werner Dahlin.

860 miljoner i reserv

Sida har beslutat att ge sitt stöd till 16 av de största humanitära kriserna i världen, enligt tabellen nedan. Krisen i Syrien får mest av anslagen, 300 miljoner kronor följt av Sahel-krisen och Jemen.

71 procent av årets budget har betalats ut medan resterande pengar, 860 miljoner, ligger kvar i en reserv för eventuellt kommande eller förvärrade kriser och katastrofer under året.

Planerat stöd till pågående kriser 2016

1. Syrienkrisen, 300 miljoner

2. Sahel-krisen (Burkina Faso, Kamerun, Mali, Niger, Nigera, Tchad), 210 miljoner

3. Jemen, 148 miljoner

4. Demokratiska republiken Kongo, 140 miljoner

5. Sydsudan-krisen (samt stöd till Etiopien, Kenya, Sudan och Uganda), 140 miljoner

6. Irak, 100 miljoner

7. Somaliakrisen, 100 miljoner

8. Sudan, 95 miljoner

9. Afghanistan, 90 miljoner

10. Etiopien, 89 miljoner

11. Pakistan, 80 miljoner

12. Palestina, 72 miljoner

13. Myanmarkrisen (samt Bangladesh och Thailand), 54 miljoner

14. Centralafrikanska republiken, 50 miljoner

15. Colombia, 30 miljoner

16. Ukraina, 30 miljoner

Total budget 2957 miljoner kronor, 1728 miljoner (cirka 58 procent) fördelas till de 16 största kriserna, enligt ovan. 267 miljoner (cirka nio procent) tilldelas mindre kriser och regionala insatser. 860 miljoner (cirka 29 procent) av anslaget behålls i beredskap för plötsligt uppkomna kriser under året.  

Källa: ”Allokering av Sidas humanitära medel 2016”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.