Luftföroreningarna på Koreahalvön har ökat drastiskt under de senaste åren, skriver Al-Jazeera.
Hur vill Sydkorea få bukt med dem? Genom att skapa konstgjort regn över Gula havet, mellan Sydkorea och Kina. Anledningen är att stora mängder dammpartiklar blåser in i Sydkorea från kinesiska fabriker och öknar. Förhoppningen är att regnet ska rena luften från damm, så att luften som rör sig in över Koreahalvön inte blir lika förorenad.
Enligt Moon skulle regnet kunna hjälpa Kina också, eftersom Kina menar att damm från Sydkorea hamnar i Shanghai.
Osäker metod
Regnet vill man skapa med en metod som kallas ”molnsådd”, vilket innebär att man sprider kemiska ämnen i luften för att påverka molnen.
I Januari försökte man använda metoden för att skapa regn längs Sydkorea kuster, men man kunde då inte se någon märkbar skillnad i regnmängd. Genom att göra det på en större skala, i samarbete med Kina, hoppas man på bättre resultat.
Enligt SMHI är det svårt att bevisa att molnsådd fungerar, eftersom det är svårt att bevisa att det regn som faller inte skulle ha gjort det även utan mänsklig påverkan.
Trots det används metoden frekvent av flera länder, till exempel Kina och Förenade Arabemiraten.
Rekordhöga nivåer
De senaste fem dagarna har partikelnivåerna i Sydkorea nått nya höjder, med nivåer som är fyra gånger högre än vad Världshälsoorganisationen WHO benämner som ”hälsosamma.”
Under onsdagen instruerade president Moon sina ministrar att skynda på pensioneringen av gamla kolkraftverk. Han beslutade också om fler luftrenare i daghem och skolor.
Fakta om molnsådd:
Under förutsättning att det finns ett tillräckligt vattenrikt moln, kan man få regn att börja falla genom att spruta något lämpligt salt, oftast silverjodid, på molnet. Denna ”besprutning” kan antingen ske från flygplan eller genom beskjutning från marken.
För att starta nederbördsurfällningen brukar man strö ut antingen silverjodid eller kolsyresnö över molnen från flygplan. Ibland beskjuts molnen med dessa ämnen istället från marken med hjälp av kanoner.
Silverjodid och kolsyresnö får molndropparna att frysa till och samlas till snöflingor som sakta faller mot marken. Längre ner smälter de till droppar.
Källa: SMHI