I slutet av november bröt häftiga protester ut i Ukraina. Anledningen var ilska mot att president Viktor Janukovytj inte skrev på ett samarbetsavtal med EU, utan i stället drog sig närmare Ryssland. I gengäld fick Ukraina fick ekonomiskt stöd på drygt tio miljarder dollar av Ryssland samt investeringar i statsobligationer och ett löfte om billigare gasimport.

Beslutet kom överraskande för många i Ukraina, eftersom Janukovytj tidigare pratat sig varm för avtalet med EU. Kovändningen ansågs symbolisera hur Ukraina vänder sig mot Ryssland och den euroasiatiska unionen, i stället för mot EU.

Demonstrationer blossade upp och pågick sedan i flera månader i Ukrainas huvudstad Kiev med stadens största torg, Självständighetstorget eller Majdantorget som samlingsplats.

Demonstrationslagar eldar på protester

Demonstrationerna tog fart på allvar när parlamentet den 16 januari godkände ”anti-demonstrationslagar” med hårda inskränkningar i yttrandefriheten.

För första gången fick demonstrationerna nu en dödlig utgång. Två personer dog av skottskador efter sammandrabbningar med polisen. De kritiserade anti-demonstrationslagarna drogs tillbaka den 28 januari och då avgick även premiärminister Mykola Azarov.

Den 16 februari lämnade demonstranter stadshuset i Kiev som de ockuperat sedan 1 december. Att lämna stadshuset var ett villkor för att de som gripits under demonstrationerna skulle beviljas amnesti. Demonstranterna utlovades amnesti men protesterna tog ny fart den 18 februari efter att en omröstning om att minska presidentens makt skjutits upp.

Den 20 februari kom oppositionen och presidenten överens om en vapenvila – vilken bröts efter mindre än ett dygn. Därefter följde stora protester och inom 48 timmar dödades minst 77 personer.

Janukovytj flyr

Efter medling nåddes en överenskommelse mellan presidenten och oppositionen om grundlagsändringar som skulle ge parlamentet mer makt. Men oppositionen stod fast vid sitt krav på Viktor Janukovytj avgång och demonstrationerna fortsätter. Den 21 februari lämnade presidenten Kiev och strax därefter beslutade parlamentet att avsätta honom.

Den 23 februari utsågs parlamentets talesman Oleksandr Turtjynov till interimspresident, dagen därpå blev Janukovytj internationellt efterlyst. Ett av de första beslutet som togs av den nya regimen i parlamentet var att avskaffa ryska som ett av de officiella språken i landet. Beslutet skapade rädsla för att regeringen skulle diskriminera de ryska medborgare i landet.

Krim i fokus

Samtidigt som en ny koalitionsregering formades växte motståndet på ukrainska halvön Krim. Krim, som Ryssland 1954 gav till dåvarande sovjetrepubliken Ukraina, befolkas till största delen av ryssar.

Läget på Krim blev snabbt allvarligt. Den 28 februari intog uniformerade ryska män flygplatsen i Krims provinshuvudstad Simferopol och senare blockerade ryska flottan militärflygplatsen Sevastopol vid Svarta Havet.

Den 1 mars godkände ryska parlamentet president Vladimir Putins begäran om att sätta in ryska styrkor i Ukraina, ett beslut som spred skräck i Ukraina och fick landets interimspresident att svara med att sätta hela armén i beredskap.

Den 3 mars kom ett första uttalande från ryske presidenten Vladimir Putin. Putin sade att trupperna som tagit kontroll över Krim är lokala självförsvarsstyrkor, inte ryska soldater. Ett militärt ingripande i Ukraina är inte önskvärt, sade Putin men tillade att Ryssland förbehåller sig rätten som en sista utväg.

Den 11 mars förklarade sig det lokala parlamentet på Krim oberoende inför folkomröstningen. Även i andra delar av östra Ukraina växer spänningen, och den 13 mars krävs dödsoffer vid sammanstötningar i staden Donetsk.

Folkomröstningen

Folkomröstningen den 16 mars ger enligt de lokala myndigheterna en förkrossande majoritet för anslutning till Ryssland. Nära 97 procent av de röstande anges ha valt detta alternativ.  Ryssland avvisar anklagelser om valfusk med att omröstningen övervakats av internationella observatörer.

EU klargör att man inte accepterar omröstningen och ett utrikesministermöte svarar med sanktioner.

Den 18 mars håller Rysslands president Putin ett tal där han klargör att Krim och Sevastopol ska bli delar av den ryska federationen.

Vill du läsa om Ukraina-krisen dag för dag? Använd vår interaktiva grafik!