Polisen undersöker den sönderskjutna entrén till kulturhuset i Köpenhamn i februari 2015. Foto: TT

Sökte efter Vilks på nätet före terrordåd

Uppdaterad
Publicerad

Spår på nätet och en dator visar att terroristen som utförde attacker i Köpenhamn gjorde sökningar om mötet som konstnären Lars Vilks deltog i, enligt åklagaren. Bevisen presenterades när fyra män ställdes inför rätta för medhjälp till terrorism.

Byrettens största sal i Köpenhamn är bokad i trettio dagar. Inte förrän i augusti väntas rättegången kunna avslutas. Fyra åtalade män misstänks ha hjälpt terroristen Omar Abdel Hamid el-Hussein att attackera en synagoga i centrala Köpenhamn i februari i fjol.

Åklagarmyndigheten har alltså inte ställt männen till svars för medhjälp till angreppet på kulturhuset Krudttønden, där Lars Vilks deltog i ett yttrandefrihetsmöte.

Terrordåden i Köpenhamn

Medhjälpen handlar om att de fyra männen gav 22-årige Omar Abdel Hamid el-Hussein en huvtröja, köpte en axelväska åt honom och betalade räkningen på ett internetkafé, enligt åklagaren. Dessutom gav de honom ammunition. Men samtliga fyra förnekar brott.

Sökte på nätet

Strax efter det att rättegången drog i gång presenterade åklagaren Bo Bjerregaard bevis för hur el-Hussein gjort sökningar på debattmötet, som Vilks var med på, dagarna före angreppet. En dator som hittats i 22-åringens bostad användes för att besöka Vilks hemsida, enligt Bjerregaard.

Målet väntas delvis kretsa kring juridiska definitioner om bland annat uppsåt och medhjälp.

– Det är två teman som är centrala för min klients del, säger Jesper Storm Thygesen, en av försvarsadvokaterna, till nyhetsbyrån Ritzau.

När det gäller spörsmålet om medhjälp handlar det om hur man tolkar begreppet och bedömer de fyra åtalade männens handlingar. Frågan är hur mycket eller litet som ska till för att man ska kunna tala om medhjälp, resonerar en annan försvarsadvokat, Mette Grith Stage, i en intervju med Ritzau.

Individuellt ansvar

Männens individuella ansvar blir också en central fråga för rätten, enligt försvarsadvokat Berit Ernst.

– Om en av de åtalade har överlämnat ammunition så måste man ju titta juridiskt på om de andra är ansvariga för den handlingen, säger hon.

Att det var efter attacken mot Krudttønden som männen handlade som de gjorde har betydelse för målet, enligt åklagaren Bo Bjerregaard.

Terrorn lamslog Danmark under eftermiddagen på Alla hjärtans dag i fjol, då Omar Abdel Hamid el-Hussein stod utanför Krudttønden och sköt. Filmregissören Finn Nørgaard träffades i bröstet och dog. Vid midnatt slog terroristen till mot synagogan på Krystalgade i centrala Köpenhamn. Där blev judiske Dan Uzan ihjälskjuten när han obeväpnad vaktade en konfirmationsfest.

Sköt ihjäl el-Hussein

Skotten haglade i Köpenhamn det här dygnet. Flera poliser besköts och skadades. Tidigt på morgonen den 15 februari fick polisen syn på el-Hussein och avlossade tiotals skott. Han dog och den över 13 timmar långa terroristjakten fick ett slut.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Terrordåden i Köpenhamn

Mer i ämnet