Med ett hälsotillstånd som uppges vara på bättringsvägen, efter att läkare tidigare varnat för att Wikileaksgrundaren riskerar att dö i det brittiska fängelset där han hålls inlåst, avgörs Julian Assanges framtid i London.

Risken för en utlämning till Sverige är borta sedan åklagaren här i november lade ner utredningen om misstänkt våldtäkt.

Misstänkt spioneri

I USA är dock australiern misstänkt för spioneri och dataintrång sedan Wikileaks publicerat tiotusentals hemligstämplade amerikanska dokument om framför allt militära insatser i Irak och Afghanistan. USA har begärt att Storbritannien lämnar ut 48-åringen och det är vad domstolsförhandlingen med start under måndagen handlar om.

Julian Assange hävdar själv att han agerat som journalist och att dokumenten var av allmänt intresse. Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränsers (RSF) chefredaktör Pauline Adès-Mével poängterar att hon inte betraktar Wikileaksgrundaren som journalist, men att fallet ändå kan få stora konsekvenser för pressfriheten.

– Vi anser att förhandlingarna är ett uttryck för en kriminalisering av journalistiken och det är extremt oroväckande, säger hon till TT.

Obama upprörd

I USA benämndes Wikileaks, grundat 2006, tidigt som ett säkerhetshot av USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Assange har stundtals rört upp många känslor, inte minst när sajten 2010 publicerade en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där flera civila skjuts ihjäl.

– Barack Obama (USA:s dåvarande president) var väldigt upprörd över det här. Dokumenten som läckte fick enormt stora konsekvenser för inte minst politiken i Mellanöstern och var en starkt bidragande orsak till den arabiska våren, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet och expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik, till TT.