Exakt vad det är Sverige har gått med på framgick aldrig under pressträffen, men Michael Sahlin, tidigare Turkietambassadör och diplomat, säger till Sveriges Radio Ekot att det troligen handlar om en skärpt svensk hållning gentemot terrorism generellt.
– Den lagstiftning som Stoltenberg tordes syfta på skulle jag tro är den terrorlag som är mer generell och inte handlar om PKK enbart. Det är troligt att om det ska träda i kraft den 1 juli att man framhåller det som en gest också mot Turkiet.
Sahlin säger att det för Stoltenbergs del handlar om att försöka behålla momentum under toppmötet i Madrid.
”Kristallklar” syn på PKK
Under måndagen sa Magdalena Andersson att Sverige fördömer terrorister i starkast möjliga ordalag.
– Som medlem kommer vi att vara fullt ut engagerade i Natos terrorbekämpning och ta en aktiv del i de ansträngningarna. Vår syn på PKK är kristallklar: den är listad som en terrororganisation i EU och anses som det av Sverige, säger hon bland annat.
När det gäller utvisningar hänvisar hon till att det hanteras ”snabbt och noga” av rättsväsendet.
– I enlighet med europeiska konventioner om utlämning, sa Andersson.
Handlar om projiceringar på byggnader i Stockholm
Enligt en regeringstjänsteman handlar utredningarna mot PKK om en incident tidigare i juni då PKK:s flagga och ett porträtt av dess grundare projicerades på Stockholms stadshus och Globen. Utrikesminister Ann Linde kallade aktionen för en ”illvillig påverkanskampanj”.
På tisdagen ville försvarsminister Peter Hultqvist inte ge några kommentarer angående Jens Stoltenbergs uttalande.