Planeringen kring hur de nordiska länderna ska försvaras har tidigare komplicerats av att varken Sverige eller Finland varit med i Nato – något som nu förändras.

– Sverige har ett starkt, professionellt, vältränat försvar och en viktig belägenhet vid Östersjön, säger Jens Stoltenberg.

Fördelar för flygvapnen

Han pekar på att det svenska flygvapnet nu på ett smidigt sätt kommer kunna verka tillsammans med sina grannländers motsvarigheter.

– Jag vet att det finska och norska flygvapnet ser fram emot att kunna jobba helt sammanvävt, att kunna använda varandras flygplatser, säger han.

– Gränserna till Norge och Finland ger en bättre samordning av landstyrkorna. Sedan har vi sjöstridskrafterna Sverige har i Östersjön.

Han vill inte gå in på vilka exakta platser som kommer spela en särskilt viktig roll.

– Hela Sverige är av intresse.

Stoltenberg ser dock utmaningar i hur de nordiska ländernas förbindelser ser ut i dagsläget, något som bör ses över, enligt honom.

– Jag tror alla nordiska länder i viss grad har mycket kommunikationer som går norrut, i mindre grad tvärs mellan länderna.

Övertygad om turkiskt ja

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har gett Sveriges Natoansökan grönt ljus. Nu återstår bara ett godkännande i det turkiska parlamentet, något som på grund av ledamöternas sommarledighet kan dröja till hösten.

Stoltenberg är dock inte orolig för att fler hinder på vägen mot medlemskapet ska dyka upp.

– Det var helt tydligt från Turkiets president att man ska ratificera protokollet för det svenska medlemskapet. Erdogan har sagt att han ska lägga fram dokumenten så snabbt som möjligt för parlamentet.

– Jag förstår att man är frustrerad i Sverige och att detta tagit längre tid än vi alla hoppades på. Men detta har, bortsett från Finlands, varit den snabbaste medlemskapsprocessen i Natos moderna historia.

Hör hela intervjun i Aktuellt i kväll.