Turkiet har gett grönt ljus till ett svenskt Natomedlemskap, efter över ett år av att ha motsatt sig det med krav om inrikespolitiska förändringar som måste ske i Sverige.

Men det måste även klubbas igenom i det turkiska parlamentet, något som kan dröja till oktober då parlamentet öppnar igen efter sommaruppehåll.

Bakom frågan om Sveriges Natomedlemskap ska det även finnas en förhandling med USA om att få köpa stridsflygen F-16, som Turkiet velat köpa i flera år. En av de största motståndarna i USA mot försäljningen har varit demokraten Bob Menendez, ordförande i senatens utrikesutskott. Bland annat har han inte velat sälja till följd av människorättsskäl och Turkiets spända relation med Natolandet Grekland, rapporterar CNN.

– Flera länder i Turkiets närområde, som Israel, Grekland och Iran, har avancerade luftförsvarsförmågor och därför har det varit en turkisk prioritering att modernisera sitt luftförsvar, säger Marianna Serveta, analytiker i Mellanösternprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut.

USA – som velat se Sverige i Nato – har haft diplomatiska förhandlingar med Turkiet, som ska ha kunnat gå med på ett medlemskap – om de får köpa F-16-planen, enligt CNN. Amerikanska politiker ska även ha motsatt sig försäljningen tills Turkiet sagt ja till Sverige.

Säljer efter Nato-ja

Efter måndagens tumme upp från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan om svenskt Natomedlemskap kom beskedet att USA:s president Joe Biden går vidare med försäljningen av F-16-plan, uppgav den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan.

Under onsdagen möts Turkiets president och Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, och utgången av mötet kan leda till ytterligare steg närmare en försäljning. Biden väntar sig nämligen se en överenskommelse om bibehållet lugn i regionen, vilket kan stilla Menendez oro, enligt uppgifter till CNN.

Varför är affären så viktig för Turkiet? Hör om historien bakom F-16 och Turkiets köp av ryska luftvapen i klippet ovan.