Julian Assange, grundare av visselblåsarplattformen Wikileaks, misstänks för spioneri och dataintrång i USA efter den omfattande publiceringen av läckta hemligstämplade dokument som Wikileaks gjorde 2010. Dokumenten handlar om militära insatser i Afghanistan och Irak.
Kort efter läckan fick Assange politisk asyl i Ecuador, varpå han tog sig till landets ambassad i London. Där bodde han sedan i sju år – utom räckhåll för brittisk polis – innan han greps 2019.
Motstridiga beslut
Sedan dess har en lång och komplicerad rättsprocess pågått för att avgöra om Assange ska utlämnas eller ej. 2021 fattade brittisk domstol beslut om att han inte skulle utlämnas med hänvisning till hans hälsotillstånd. I april i år gav domare i Westminister Magistrates Court motsatt besked.
Därefter föll det slutgiltiga avgörandet på inrikesministern, som nu gör bedömningen att Assange ska utlämnas. Enligt inrikesdepartementet strider inte en utlämning mot mänskliga rättigheter, vilket tidigare hävdats av organisationer som försökt stoppa beslutet.
”Början på ny juridisk strid”
Enligt inrikesdepartementet har Assange har nu 14 dagar på sig att överklaga utlämningsbeslutet, vilket han enligt Wikileaks också kommer att göra.
”Den här dagen utgör inte slutet på kampen. Den är bara början på en ny juridisk strid”, skriver plattformen på Twitter.
Julian Assanges advokater bedömer att han riskerar 175 års fängelse om han fälls i amerikansk domstol. Enligt den amerikanska regeringen är den siffran kraftigt överdriven, skriver BBC.
