När det sydafrikanska parlamentet den 27 februari röstade igenom att försöka få till en grundlagsändring så att staten ska kunna expropriera mark utan kompensation utbröt panik bland markägare. Många pekar på det som hände i Zimbabwe i början av 2000-talet, då vita markägare under våldsamma former drevs från sina gårdar.
– Titta på det som hände i Zimbabwe. Ekonomisk kollaps. Ingen vill investera i ett land som inte skyddar äganderätten, säger Piet le Roux.
Våld och konfrontationer efter utspel
Samtidigt har det radikala oppositionspartiet EFF nu tagit tillfället i akt och uppmanat människor att nu ockupera outnyttjade marker – ett utspel som redan skapat våld och konfrontationer.
Ännu 24 år efter apartheid äger vita människor procentuellt mycket mer mark än svarta. En undersökning visade nyligen att vita besitter 72 procent av markarealerna som ägs av individer. En siffra som markägarna själva hävdar inte stämmer.
Emiliy Tjale har arbetat för svartas markrättigheter i decennier. Genom organisationen Lamosa för hon en dialog med markägarna och staten.
– Stora arealer står outnyttjade och har gjort det sedan jag var barn. Dessa marker bör staten frigöra för folket.
”Gammeldags socialistisk politik”
Behovet av mark är stort. Bob Skhosnan bor i ett tillfälligt slumområde strax utanför Johannesburg. Nyligen blev han och de andra boende bortkörda från ett annat område där det skulle byggas lyxbostäder.
– Vi vill bara ha någonstans att bo permanent. Där vi kan odla mat för husbehov. Runt om oss ser vi tomma markytor. Men när vi frågar vem marken tillhör får vi alltid höra att den ägs av någon som bor i London eller någon annanstans.
Men Piet le Roux menar att parlamentets beslut inte kommer leda till att svarta människor kommer äga mer mark.
– Staten som kommer äga markerna. Det är en gammeldags socialistisk politik.
Zulukung protesterar
Det är inte bara vita markägare som protesterar mot parlamentets beslut. Zulukungen Goodwill Zwelithini som äger stora arealer i landets östra delar känner sig också hotad. Han jämför marken med folket själ.
– Mark kan inte tas från det traditionella ledarskapet. Vi kommer aldrig att tillåta att vi blir dödade genom att de tar vår själ, säger han till Times Live.
Växande valfråga
De flesta är överens om att regeringspartiet ANC misslyckats med den markägarreform som man utlovade redan 1994. Korruption och ineffektivitet sägs ha paralyserat processen.
När Sydafrika nu går mot val nästa år har markfrågan seglat upp som den stora frågan i debatten.