Polsk riksdag är ett nedlåtande begrepp om röriga och stormiga möten. Och en intern polsk kontrovers är att vänta vid EU-toppmötet i dag, men allt tyder på att polacken Donald Tusk ändå väljs om och får sitta ytterligare 2,5 år som rådsordförande för regeringschefernas toppmöten.

Inhemsk kontrovers

Den nuvarande konservativt nationalistiska regeringen från partiet Lag och Rättvisa i Warszawa tycker att liberalen Donald Tusk lagt sig i den inhemska politiken i Polen. Det ska man som EU-politiker inte göra tycker den polska regeringen.

Det vanliga är annars att alla regeringar är mycket nöjda med att någon från egna landet får toppjobb inom EU, men istället har polska regeringen lanserat en tämligen obekant polsk EU-parlamentariker.

Svenskt stöd för Tusk

– Donald Tusk har gjort ett bra jobb i en svår tid för EU, och det är bra med kontinuitet och att han sitter kvar även om vi inte tillhör samma partigrupp, säger statsminister Stefan Löfven (S) inför mötet.

Likadant resonerar de flesta andra regeringar och alla utgår ifrån att Donald Tusk sitter kvar, eftersom valet sker med majoritetsbeslut och det inte krävs enhällighet från alla länder. Men det är ovanligt och pikant att en person utses till ett av EU:s toppjobb utan stöd från egna landets regering, och polska regeringen kommer än en gång att få sig nedröstad med majoritetsbeslut.

Flyktingar och försvar

Övriga frågor vid toppmötet har mer karaktären av diskussionsfrågor där beslut är att vänta först längre fram.

Inom flykting- och asylpolitiken upprepas besluten från förra toppmötet på Malta att åtgärder ska ske för att stoppa människosmugglare som tar migranter från Libyen i livsfarliga båtar på Medelhavet. Avtal sluts med fler länder om att ta tillbaka medborgare som får avslag på asyl inom EU och bistånd ska ökas till länder som samarbetar för att minska antalet migranter.

Mer militärt samarbete

Toppmötet kommer att bekräfta besluten som EU:s försvarsministrar tog i måndags om utökat militärt samarbete för att göra fler militära insatser liknande det som EU genomför i Mali.

Toppmötet ger dessutom försvarsministrar och tjänstemän i uppdrag att ytterligare utveckla det militära samarbetet. Vissa driver på och talar om att detta kan vara steg för att skapa en EU-armé, men där håller den svenska regeringen emot.

– Det är inte tal om någon EU-armé, vi är alliansfria men är öppna för samarbeten, säger statsminister Stefan Löfven.

Det kan handla om stöd till och samarbete mellan försvarsindustrier i olika EU-länder. EU-stöd skulle kunna användas för forskning och teknisk utveckling av vapen, stridsfordon och annan krigsmateriel. Detta ska diskuteras och sen beslutas vid kommande EU-toppmöte i juni.