Nästan 90 procent av alla flickor och kvinnor i Sudan har genomgått könsstympning, enligt FN-siffror. Men nu förbjuds sedvänjan, och den som utför könsstympning ska kunna straffas med fängelse i upp till tre år.
Förbudet hyllas av människorättsaktivister.
”Sudan har verkligen gått in i en ny era för flickors rättigheter med kriminaliseringen av könsstympning. Vilken fantastisk dag för mina systrar och Afrikas framtid, twittrar Nimco Ali, grundare till koalitionen The Five Foundation som bekämpar könsstympning.
Framträdande roll
Sudans kvinnor har länge haft en utsatt tillvaro med kringskuren frihet men landets övergångsregering har lovat prioritera kvinnors rättigheter. En del av bakgrunden är den framträdande roll kvinnor spelade i protesterna som i april 2019 ledde fram till diktatorn Omar al-Bashirs fall.
Övergångsregeringen har sedan tidigare upphävt lagar som begränsade kvinnors möjligheter att arbeta och studera. Även krav på att täcka håret i offentligheten och förbud mot att bära byxor utanför hemmet har upphävts. Flera ministerposter har också tilldelats kvinnor.
Svår implementering
Samtidigt som de hyllar förbudet varnar dock ideella organisationer för implementeringen blir en utmaning.
– En lag mot kvinnlig könsstympning kan fungera som en viktig avskräckande faktor. Men Sudan kan få svårt att säkra efterlevnaden. Människor som fortfarande tror på sedvänjan kanske inte rapporterar fall eller agerar för att stoppa kvinnlig könsstympning när de vet att det sker, säger Faiza Mohamed, Afrikachef på Equality Now, en global organisation som verkar för flickors och kvinnors rättigheter.
Fakta: Kvinnlig könsstympning
Könsstympning innebär att man skär bort delar av de yttre könsorganen på flickor. Närmare fyra miljoner flickor könsstympas varje år.
Åldern då ingreppet utförs varierar, liksom typen av ingrepp, vem som utför det och förklaringarna till varför. Sedvänjan har praktiserats i över 2 000 år.
Kvinnlig könsstympning förekommer bland både kristna och muslimer. I Sverige har ledare inom de flesta trossamfund inklusive Sveriges Imamråd gemensamt tagit avstånd från traditionen i alla dess former.
Källor: Unicef, Socialstyrelsen