Suu Kyi säger att Burma känner djupt för alla grupper som lider på grund av konflikten och att landet är bekymrat över att så många muslimer flyr till Bangladesh. Burma vill utreda orsaken till flykten.
Burma vill få ett slut på alla människors lidande så fort som möjligt, säger hon i det direktsända tv-talet, där hon också fördömer brott mot mänskliga rättigheter och olagligt våld i delstaten Rakhine.
Hon öppnar dörren för internationella observatörer, som kan komma och se med egna ögon.
TV: Rohingya – en av världens mest förföljda minoriteter
Flyktingprocesser
Suu Kyi säger att Burma inte ska vara delat av religion, och att hat och rädsla är världens stora plågor.
Landet är berett att inleda flyktingprocesser för att underlätta för dem som vill återvända, säger Suu Kyi, och lägger till att åtgärder ska vidtas mot alla som bryter mot landets lagar och mot mänskliga rättigheter.
Folkgruppen rohingya, som tidigare erkänts som en av landets etniska minoriteter, klassas i dag inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
LÄS MER: Opinion: ”Här är texten jag inte kan publicera i Burma”
Massiv kritik
Fredspristagaren har fått massiv kritik för att hon inte har satt stopp för våldet och många världsledare förväntade sig ett kraftfullt uttalande om att den muslimska minoritetsbefolkningen i Rakhinestaten ska skyddas.
Hon har tidigare inte velat uttala sig om situationen, eller uppmana landets militär till återhållsamhet.
Human Rights Watchs (HRW) uppmanar världens ledare att införa sanktioner med anledning av Burmas militär, som anklagas för att ha drivit mer än 410.000 människor på flykt i vad som beskrivs som en organiserad insats för etnisk rensning.
LÄS MER: FN: Extremt utsatta rohingyabarn
Fakta: Folkgruppen rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot ”extremterrorister”, lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas 409 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders med flera