Enligt beräkningar som SVT Nyheter gjort kommer det svenska biståndet att krympa med två miljarder nästa år. Biståndet utgör en procent av BNP. En försiktig uppskattning från regeringen är att svensk BNP kommer falla med fyra procent, det skulle innebära att minst två miljarder försvinner från biståndet, om inte riksdagen beslutar att skjuta till extra pengar.
Det är inte särskilt troligt att det är politiskt möjligt med tanke på de enorma utgifter statskassan står inför med arbetslöshet och krisande företag.
Det är inte bara svenskt bistånd som kommer att krympa, givarländerna världen över betalar som princip 0,8-1 procent av sitt BNP i bistånd, och alla har drabbats ekonomiskt av fallande ekonomier.
Därtill beräknas den afrikanska kontinentens samlade BNP falla med minst 2,5 procent.
Efterlyser global solidaritet
Detta skapar stor oro hos de mest sårbara länderna.
– Vi står inför enorma utmaningar. Nu gäller global solidaritet, säger Mohamed Adow till SVT Nyheter.
Han är en av Afrikas mest erfarna klimatexperter och driver tankesmedjan Power Shift Africa i Kenya. Han påpekar att redan innan pandemin hade rika länder svikit sitt löfte att ge 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till de mest klimatsårbara länderna, ett mål som ännu inte nåtts.
”Corona- och klimatkrisen hör ihop”
Nu står dessutom orkansäsongen för dörren och kommer drabba många sårbara önationer i Karibien.
Kenya har drabbats av svåra översvämningar och Mohamed Adow pekar på att nära 200 kenyaner dött i översvämningar medan 40 personer avlidit i corona.
– Rent strategiskt hör corona- och klimatkrisen ihop, det handlar om att rusta samhällen så de blir mer motståndskraftiga, både mot pandemier och naturkatastrofer.
Men är det inte förståeligt att rika länders bistånd måste krympa eftersom vi drabbats så hårt av coronapandmein?
– Ingen är säker från corona förrän alla är säkra, även den fattigaste i Afrika, menar Mohamed Adow.
Sida ser över prioriteringar
Sida förbereder sig som bäst på hur man ska styra om biståndet för att satsa mer på katastrofinsatser. Och redan har man börjat fundera på prioriteringar när biståndet kan komma att krympa som en konsekvens av att svensk tillväxt sjunker.
– Det handlar om väldigt mycket pengar, vi hoppas verkligen att det inte ska behöva hända, säger Ulrika Åkesson, klimatanalyschef på Sida.
Hon håller med Mohamed Adow att corona- och klimatkrisen kräver likalydande insatser.
– Vi funderar som bäst på hur vi ska bredda våra program så att vi bidrar till att bygga mer motståndskraftiga samhällen, mot både pandemier och klimatkrisen.