I utredningen som i dag överlämnas till utrikesminister Margot Wallström (S), fastslås att ”de svenska insatserna har medverkat till både positiva och negativa effekter av engagemanget i stort men har inte haft någon avgörande påverkan.
– Det samlade resultatet är långt ifrån det man önskade sig, säger ansvarig utredare Tone Tingsgård som också kallar insatsen för en av de mest omfattande och långdragna som Sverige deltagit i.
I utredningen har man summerat målsättningarna för den svenska insatsen i sex punkter: Minskad fattigdom, säkerhet och stabilitet, utveckling socialt och ekonomiskt, demokratiskt samhälle, kvinnors ställning stärkt samt trovärdighet för och förmåga hos Sverige som deltagare internationella insatser.
– Övergripande får man ändå slå fast att det är en ganska dålig måluppfyllnad, säger Tingsgård. Fattigdomen har varit opåverkad, säkerheten i landet fluktuerar kraftigt då talibanerna åter vinner åter mark samtidigt som terrororganisationen Islamiska staten (IS) börjat få fäste i landet. Bland några ljuspunkter kan nämnas att det nu kan hållas demokratiska val och att kvinnor fått ett visst mått av frihet. Det är dock oklart hur länge rådande säkerhetsläge består. Den svenska militära insatsen bedöms som föredömlig.
Svenskt militär närvaro sedan 2002
Sverige har sedan 2002 haft militär närvaro i Afghanistan. Upprinnelsen var den intervention som USA inledde efter terrorattackerna den 11 september.
Inledningsvis var det svenska uppdraget att stödja säkerheten i regionen runt huvudstaden Kabul. Uppgifterna kom sedan att utvidgas till att gälla hela landet. Ansvaret har successivt lämnats över till de afghanska myndigheterna och 2014 övertog landets ledning den svenska basen Camp Northern Lights.
I dag finns ett 50-tal svenskar på plats i landet, vars huvudsakliga uppdrag är att agera rådgivare till de afghanska säkerhetsstyrkorna eller ingå i Isaf-staber.
Svenskar stupade i strid
Svenska soldater har flertalet gånger varit med i sammandrabbningar med talibanrebeller och andra milisgrupper. Ofta har det handlat om att de utsatts för vägbomber, granat- och automateldsbeskjutning. Sammantaget har drygt 8.000 svenskar tjänstgjort inom ramen för insatsen. I jämförelse kan det svenska bidraget ställas mot att det samlade antalet utländsk personal i Afghanistan 2009 uppgick till 132.000 soldater. Sammanlagt har sex svenskar dödats och 31 skadats, enligt utredningen.
Om utredningen nu slår fast att den svenska insatsen dåligt uppfyllt målen, hur tror du att beskedet motas av de svenska män och kvinnor som riskerat sina liv?
– Jag tror inte att man kan tänka på det sättet. Jag tror att alla de som åkte ut faktiskt har gjort sitt bästa. Det finns ingen som kan peka på att någon av dem har gjort några fel, de har utfört sitt uppdrag på allra bästa sätt. Vi ska vara stolta över dem och vad de har gjort, säger Margot Wallström.
Tung nota
Totalt landar notan för den svenska insatsen någonstans mellan 18,2 och 27,5 miljarder kronor, beroende på hur man räknar. Till exempel står militärmateriel för en ansenlig del av konstaden, något som kan återanvändas och därmed räknas av totalsumman.
Var det värt pengarna?
– Om vi lär oss något av det här så har det nog varit värt insatsen. Det har betytt en del för Försvarmakten och för dem som arbetar med utvecklingsarbete, säger Tone Tingsgård.
Margot Wallström påpekar att det är den afghanska civilbefolkningens välbefinnande som hela tiden stått i fokus under insatsen och att Sverige också fortsatt kommer att bidra till säkerheten i landet.