Partiledaren Jonas Gahr Störes (S) sågs som en ”golden boy” som skulle föra socialdemokratiska Arbetarpartiet tillbaka till makten. Under valrörelsen gick han till angrepp mot landets regering som bland annat bestått av ett högerpopulistiskt parti som vill stänga Norges gränser.
Men även om socialdemokratiska AP i valet blev största partiet gör man sitt sämsta val på decennier. Störes gick till val på klassisk socialdemokratisk politik och lovade skapa nya jobb men budskapet klingade tomt i ett land med Europas lägsta arbetslöshet på 3,2 procent.
I elfte timman vände norsk ekonomi och visar sen i somras på en stark utveckling. Istället kom debatten att handla om Störes egen privatekonomi, han är god för 64 miljoner kronor och frågan blev hur en hedgefondförvaltare kan leva sig in arbetares situation.
Norges numera starka ekonomi har gjort att Arbeiderpartiet haft få argument på sin sida. Hans inviter till de borgerliga mittenpartierna kan också ha bidragit till tillbakagången enligt de första preliminära eftervalsanalyserna.
De gröna under fyraprocentsspärren
I den klimatdebatt som seglade upp under valets sista veckor hade inte heller Arbeiderpartiet en tydlig linje, partiet är splittrat i frågan om man vill öppna nya oljefält. Kritiken drevs av Norska miljöpartiet, Miljöpartiet de Gröna, som pekade på den norska paradoxen; Att Norge har en offensiv klimatpolitik globalt och gärna kommer med pekpinnar åt länder som inte minskar sina utsläpp medan Norge själva fortsätter att pumpa upp olja som bidrar till klimatförändringarna.
Men inte heller den debatten skänkte några röster, i skrivandes stund har de gröna hamnat strax under fyraprocentsspärren men får ändå ett mandat tack vare lokala framgångar.
Den ständigt stora debatten i Norge om konflikten storstad mot landsbygd tycks ha resulterat i att Senterpartiet gjorde ett starkt val och fördubblar sina mandat. Senterpartiet förordar decentralisering och större stöd för en levande landsbygd. Det är en fråga som också engagerar svenska väljare enligt opinionsmätningar men som sällan blir till avgörande valfrågor i Sverige.
Komplicerade förhandlingar
Nu startar regeringsförhandlingar mellan Höyres partiledare och statsminister Erna Solberg och de borgerliga partierna. Både de norska kristdemokraterna, Kristligt Folkparti och liberalerna Venstre har deklarerat att de inte kan tänka sig att bilda regering ihop med högerpopulistiska Fremskrittspartiet.
Solberg är beroende av deras stöd för att kunna bilda regering så nu startar komplicerade förhandlingar.
– Vår regering har hela tiden arbetat utifrån utgångspunkten om att vi ska förvalta fyra partier och deras väljare. Det är min ambition även framöver, säger Solberg i partiledardebatten natten till tisdag.
Hennes beslut att bjuda in högerpopulistiska Fremskrittspartiet att regera Norge väckte uppmärksamhet 2013. Men debatten fördes mer utanför Norges gränser än i Norge, där det i dag inte finns någon större debatt om att det högerpopulistiska partiet bör isoleras politiskt. Men deras invandringsfientliga politik gör det omöjligt för de liberala mittenpartierna att sitta i regeringskoalition med dem.
Sverige slagträ i norsk flyktingdebatt
Under de gångna fyra åren har Fremskrittspartiet partiledaren Siv Jensen varit Norges finansminister. Fremskrittspartiets integrationsminister Sylvi Listhaug utsågs under den brinnande flyktingkrisen och sa bland annat att flyktingfrågan är en ”godhetstyranni som rider Norge som en mara”. Hon har hela tiden anfört Sverige som argument för att driva en av Europas tuffaste flyktinglinjer och talat om svenska ”parallellsamhällen”.
Under valrörelsen kom hon till Rinkeby och anklagades för att plocka politiska poänger med syftet att peka på svenskt misslyckad integration. Men Fremskrittspartiet har inte helt lyckats stänga Norges gränser. Frågan är vilka svenska lärdomar som kan dras av den norska koalitionsmodellen, frågan är ju brännhet inför den svenska valrörelsen.
Sverigedemokraterna vill gärna förknippas med sitt systerparti i Norge. Men partiledaren Siv Jensen har aktivt, bland annat genom att skriva debattartiklar i svensk press, tagit avstånd från SD och kallat det ett parti med bruna rötter i den bruna jorden.
Stora likheter med SD:s politiska program
Sverigedemokraterna var heller inte välkomna att vara med på Fremskrittspartiet valvaka. Fremskrittspartiet bildades i protest mot höga skatter och byråkrati men har på senare tid glidit över till att ha invandringskritik som sin huvudfråga. I en genomgång som tidningen Verdens Gang gjorde visade på stora likheter i Fremskrittspartiet och Sverigedemokraternas politiska program. I dag kan man konstatera att Siv Jensens arbete med att bredda partiet och framstå som regeringsdugliga har burit frukt.
I de senaste opinionsmätningarna angav 53 procent av norrmännen att de tycker Solberg gjort ett bra jobb som landets statsminister. Nu vidtar en svidande eftervalsdebatt för socialdemokratiska Arbeiderpartiet. För många är partiets tillbakagång en stor överraskning eftersom opinionsläget var så jämnt.
– Det stora oppositionspartiet går tillbaka igen och det var inte många som såg det komma. Det är ovanligt och tyder på att det råder en kris för Socialdemokraterna i Norge, men vi vet samtidigt inte vem som bär ansvaret för det, säger Svein Erik Tuastad, statsvetare vid Universitetet i Stavanger till TT.