– Det finns ett stöd för Putin, han skulle kunna vinna utan att fuska. I vilken mån vet vi inte eftersom det inte hålls fria och rättvisa val.
Orsaken till valfusket är flera, berättar Fridh Kleberg i SVT:s Morgonstudion. Makten måste kunna visa fina siffror för att det inte ska råda något tvivel om Putins position. Men det handlar också om att ryssar längre ner i hierarkin vet vad som förväntas av dem för att de till exempel inte ska riskera sina karriärer.
”Mer sofistikerat fusk”
I tidigare val har det förekommit relativt enkla fuskmetoder där till exempel valförrättare stoppat ner extra röstsedlar i valurnorna. Men när filmer på fusket spridit på social medier har det satt press på regimen.
– Man har varit tvungen med sofistikerade nivåer för att man märker att det faktiskt skapar en upprördhet när man är så genomskinlig.
Digital röstning för första gången
Årets val är första gången då vissa ryssar kommer kunna rösta digitalt, något som förväntas göra det enklare att manipulera valresultatet.
– Inte bara för att man ju egentligen kan fylla i den siffror man vill ha.
Carl Fridh Kleberg exemplifierar med myndighetsanställda som i och med den digitala övervakningen förmodligen kommer känna att de har små möjligheter att rösta på något annat än det chefen önskar sig.
Valdeltagandet viktigt för Putin
Det viktigaste för Putin i årets val är valdeltagande. I senaste valet 2018 var valdeltagandet 67,5 procent. Makten hoppas komma upp till minst 75 procent, enligt Fridh Kleberg.
– Putin kommer vinna, det viktiga är att man visar att Putin har mandat att härska i Ryssland – särskilt i det här krigsläget.
Fakta: Rysslands presidentval
Tre politiker från partier i underhuset duman har godkänts som kandidater till presidentvalet i Ryssland den 17 mars: Kommunistpartiets Nikolaj Charitonov, Liberaldemokraternas Leonid Slutskij och Vladislav Davankov från Nytt Folk.
Rysslands sittande president Vladimir Putin har godkänts som oberoende kandidat.
För dem som inte finns representerade i duman är kandidaturen svår att få till. Något förenklat behöver de samla ihop över 100 000 namnunderskrifter, som sedan granskas oerhört hårt av centrala valkommissionen.
I valet 2021 fick i stort sett inga oppositionella ställa upp. Sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina har repressionen ökat ännu mer. Bland andra den uttalade krigskritikern Boris Nadezjdin har stoppats från att ställa upp i valet med hänvisning till ”ogiltiga” namnunderskrifter.
Källor: UI/Landguiden, AP
TT
