Brandmän inspekterar vraket av ett kraschade flygplan som har tagit skador av brand, med omsorgsfullt arbete i närheten av det förstörda fordonet. En rad räddningstjänstfordon syns i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Bild för bild: Experten om den dödliga flygkraschen. Foto: HAN MYUNG-GU

Sydkorea: Problem med kraschade planets svarta lådor

Uppdaterad
Publicerad

179 personer förlorade sina liv efter den historiska flygkraschen i Sydkorea. Nu har utredare börjat inspektera planets svarta lådor – men redan stött på tekniska problem.

Sydkoreanska myndigheter meddelade samtidigt på en presskonferens på tisdagsmorgonen att den kritiserade betongmuren var korrekt placerad.

Flygolyckan i Sydkorea där endast två personer överlevde är den mest omfattande i landets historia. Den inträffade 48 timmar efter att landets tillförordnade president tillträtt efter en turbulent period av politiskt kaos.

Ett videoklipp som SVT gått igenom visar händelseförloppet, och man ser på bilderna att planet inte kunnat fälla ut landningsstället och flapsen på vingarna inte är nedfällda. Men exakt vad som hände är inte klarlagt.

Kritisk information har man hoppats ska finnas i planets svarta lådor, som bland annat spelar in ljud från cockpiten och färdregistratorn .

Färdregistratorn saknar kritisk kontakt

Utredare har nu börjat inspektera lådorna, men upptäckt att färdregistratorn saknar en kritisk kontakt som kan göra det svårare att extrahera data från lådorna, enligt BBC. Det skulle kunna medföra att utredningen i sin helhet tar längre tid.

Enligt Sydkoreas polismyndighet gör man allt man kan för att påskynda utredningen för att anhöriga till offren ska få svar på vad som egentligen hände.

Under tisdagen började myndigheterna släppa de första kropparna till anhöriga, efter ett svårt arbete med att identifiera många av dem. Onsdag den 1 januari meddelade landets regering att samtliga offer har identifierats.

– Av de 179 offren har fyra överlämnats till sörjande anhöriga, meddelade landets transportminister Park Sang-Woo på plats på flygplatsen i Muan, enligt AFP.

”När man tittar lite närmare på videofilmen så kan man tydligt se att flygplanet lämnar landningsbanan, åker ut på gräsområdet, som ska vara den här skyddsbarriären, och sen in i en mur.” Säger flygsäkerhetsexperten Martin Olsson till SVT. Foto: Maeng Dae-hwan/AP

Minister försvarar kritiserad betongmur

På tisdag förmiddag kallade Sykoreanska myndigheter till en pressträff om olyckan. Under pressträffen lades särskilt fokus på en betongmur som legat i anslutning till landningsbanan.

På bilder som tagits i anslutning i olyckan kan man se att det slagits hål i muren efter kollisionen med planet. Flera internationella experter har kritiserat placeringen av barriären och menat att den förvärrat utgången av olyckan.

Under presskonferensen försvarar nu myndigheterna muren och landets infrastrukturminister säger att den är placerad i enlighet med internationella regler utanför säkerhetszonen på 199 meter.

Dess betydelse för kraschen ska dock utredas.

Hur fungerar svarta lådan?

Svarta lådan är i dag, missvisande nog, ofta orangea, röda eller gula. I själva verket är det uttryckligen förbjudet för lådorna att ha svart färg.

Uttrycket tros komma från en tidig version av apparaten som var filmbaserad och därför tvungen att vara beckmörk inuti som en fotografs mörkrum.

Svarta lådan finns till för att underlätta vid en haveriutredning och består av två typer av färdskrivare.

  • En färdregistrator där runt ett 90-tal olika värden och uppgifter från den senaste halvtimmen sparas om flygplanets position, färdriktning, höjd, hastighet, roderutslag med mera.
  • En ljudregistrator med piloternas samtal med varandra och med flygledningen samt bakgrundsljud under minst de två senaste timmarna. Allt som sägs i piloternas mikrofoner och hörlurar spelas in och en mikrofon i taket på cockpiten som registrerar omgivande ljud.

Källa: UR/Techlaw

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.