Huvudstaden har under större delen av de senaste sex åren varit avskärmad från mycket av den förödelse som drabbat andra platser under kriget. Men den senaste tiden har rebeller inlett en offensiv mot Damaskus som av bedömare beskrivs som den mest omfattande på flera år.
Skjutit raketer
Från sitt fäste i östra Ghouta har rebeller skjutit raketer mot regeringskontrollerade delar av centrala Damaskus medan statliga medier rapporterar att regeringsarmén genomfört ett stort antal luft- och artilleriattacker mot rebellerna.
Dessutom har flera andra offensiver brutit ut på andra håll i landet, även om det är oklart hur länge rebellerna kan upprätthålla tempot i attackerna.
Sedan Ryssland grep in militärt 2015 har kriget vänt till Bashar al-Assads fördel. Men med attackerna mot Damaskus visar den väpnade oppositionen att den fortfarande kan genomföra offensiva åtgärder, trots att den har pressats tillbaka i hela Syrien.
Överskuggar fredssamtal
De nya striderna överskuggar den femte rundan av FN-ledda fredssamtal som inleds i Genève på torsdag. Syftet är att försöka sätta stopp för konflikten som dödat över 320.000 människor och drivit miljontals människor på flykt. Men båda sidor anklagar varandra för bristande engagemang i försöken att hitta en lösning.
Med en rad viktiga segrar mot rebeller och jihadister i bagaget ses det som osannolikt att Damaskus ska kompromissa.
– Som jag ser det finns inget hopp. Regimen fortsätter att vinna mark och det finns ingen anledning att göra den minsta eftergift, säger Syrienspecialisten Thomas Pierret till nyhetsbyrån AFP.
Stärker positionen
En talesperson från en av de rebellgrupper som ingår i den löst formade alliansen Fria syriska armén har i sin tur sagt att Damaskusoffensiven kommer att stärka oppositionens position vid förhandlingarna.
Den splittrade oppositionen kräver att Bashar al-Assad ska avgå, men presidenten vägrar. Regimen, som beskriver rebellerna som terrorister, vill att ”kampen mot terrorismen” ska prioriteras vid samtalen i Genève, som väntas pågå till den 1 april. På agendan står också diskussioner om en politisk övergångsprocess.
Fakta: Syrienkriget
Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet eskalerade snabbt och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.
Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har vuxit sig starka, och terrorgruppen IS har utropat al-Raqqa till huvudstad i sitt självutnämnda kalifat.