När en bomb den 19 augusti exploderade vid gränsen mellan Nordirland och Irland pekade polis snart ut den av Storbritannien terrorstämplade gruppen Continuity IRA (CIRA), som skyldig. Det var det andra dådet på kort tid där CIRA (Fortsättnings-IRA) pekas ut. Den 26 juli tillkallades polis efter att en bomb hittats.
Nu tar gruppen själv på sig dåden, som inte ledde till några personskador, i en intervju med SVT Nyheter.
– Attackerna var ett svar på de brittiska styrkornas närvaro i landet och de attackerna kommer att fortsätta, säger en CIRA-talesman som framträder maskerad och utan namn.
Brexit kan påverka
CIRA uppstod 1986 som en av flera förgreningar av Irländska republikanska armén (IRA), paramilitära som stred för ett enat Irland självständigt från britterna genom gerillakrig och terrorattentat. IRA nedrustade officiellt efter fredsavtalet mellan Storbritannien och Irland från 1998 men vissa har likt CIRA motsatt sig det.
Talesmannen påstår att gruppen nu rustar upp. Storbritannien och därmed Nordirland – men inte republiken Irland – ska den 31 oktober lämna EU. Ett hårt brexit kan innebära mer brittiska gränsstyrkor och därmed fler måltavlor, men dåden hade enligt honom fortsatt ändå.
– Det har en viss påverkan, men det spelar ingen roll vad Storbritannien gör, säger han.
Litet stöd i allmänheten
Men grupperna som bestrider fredsavtalet har inget brett stöd bland nordirländare, enligt experter som uppger att dissidentgrupper i opinionsundersökningar samlar stöd från en halv till en procent. CIRA är inte heller en stor grupp, enligt FN har gruppen kanske färre än 50 medlemmar.
När oroligheterna var som värst hade partiet Sinn Féin 30 procents stöd. Sinn Féin sågs som IRA:s politiska gren men stöder i dag den rådande freden.
– Jag kan tala för republikanerna som stred hårt i 30 år mot det brittiska styret. De kommer att kämpa lika hårt för att försvara freden, säger framträdande Sinn Féin-politikern Mairtin O Muilleoir.
Sir Jeffrey Donaldson sitter i det brittiska parlamentet för unionistpartiet DUP, republikanernas politiska motståndare. Han säger att väpnade grupper inte behöver ”en ursäkt för att döda” men han ifrågasätter brexit-kopplingen. Enligt honom har attacker minskat sedan brexit-omröstningen 2016.
– Att brexit är en ursäkt för terrorister att begå våld håller inte när man jämför det med fakta.
”Behöver inte rättfärdiga”
Hur rättfärdigar då CIRA sina attentat när få i landet stöder den?
– Vi behöver inte rättfärdiga våra handlingar för någon, säger talesmannen till SVT.
– Vi anser att det är rätt sätt.
Oro för brexit-våld väcker mörka minnen
Det stundande brittiska utträdet ur EU är särskilt känsligt på den irländska ön som är delad mellan Nordirland och republiken Irland, en uppdelning följde ett blodigt självständighetskrig. Nordirland är del i Storbritannien och lämnar därmed EU med resten av britterna, medan Irland är ett eget land och EU-medlem.
Inför brexit har oron växt för att en hårdare gräns kommer att underblåsa spänningar mellan brittiska styrkor och väpnade irländska republikanska grupper, som fortfarande kräver att Nordirland ska ansluta sig till Irland. Innan fredsavtalet som slöts 1998 mellan Irland och Storbritannien var attentat periodvis vardagshändelser i Nordirland.
Polisen på Nordirland gick i helgen ut och varnade att ett hårt brexit utan ett avtal som löser gränsfrågan, så kan stödet under sex till tolv månader växa för irländska ”dissidentgrupper”, alltså republikaner som förespråkar väpnad kamp.