Pita Limjaroenrat samlade åtta partier i en oppositionell koalition för att utmana de militärkopplade partierna. I valet i maj blev hans parti Framåt klart störst med 38 procent av rösterna. Under omröstningen i det militärriggade parlamentet nådde han inte majoritet i omröstningen under torsdagen.
Pita Limjaroenrat är den enda kandidat till premiärministerposten som har lanserats, så det är oklart vad som kommer att ske nu.
Samarbetspartiet För Thailand (Pheu Thai), som leds av den tidigare premiärministern Thaksin Shinawatras dotter Paetongtarn Shinawatra, kom tvåa med nästan 29 procent av rösterna.
I samband med valet inledde valkommissionen en granskning av Pita Limjaroenrat, om ett påstått problematiskt aktieinnehav i ett numera nedlagt tv-bolag. Om innehavet bedöms ha varit olagligt kan Limjaroenrat stängas av som parlamentsledamot och dessutom riskera fängelse. Men även om han stängs av från parlamentet finns det formellt inget som hindrar honom från att bli premiärminister, enligt thailändsk lag.
Till saken hör också att även om Limjaroenrat har en åtta partier stark koalition bakom sig så saknas det 64 röster i parlamentet för att han ska kunna samla den absoluta majoritet som krävs. Detta sett till att militären utser hela senaten, som utgör en tredjedel av parlamentet i antal röster.
Kuppmakaren avgick
På måndagen avgick den mångårige premiärministern Prayut Chan-o-cha, som också meddelade att han lämnade politiken helt och hållet. Den pensionerade generalen grep makten i en militärkupp 2014 och hade varit premiärminister sedan dess, under de senaste veckorna på tillförordnad basis.
Efter kuppen 2014 har Chan-o-cha bildat en civil regering, men i ett system som anpassats för att militären ska ha fortsatt stort inflytande. I överhuset, senaten, har den ännu rätt att utse alla 250 ledamöter och senatorerna kan i sin tur såväl avsätta politiker som lägga veton mot underhusets lagförslag. Thailands kung har också fått utökade befogenheter under militärens översyn.
I klippet nedan ser du en tidslinje över Thailands demokratiutveckling fram till valet som var i maj.
Bakgrund: Två läger i thailändsk politik
Thailändsk inrikespolitik kan beskrivas som en maktkamp mellan anhängare till en traditionell elit – militären, kungahuset och statsförvaltningen – och en bred grupp som står i opposition.
Störst i parlamentet efter valet 2023 blev mittenvänsterpartiet Framåt (Kao Klai) som uppstod ur askan efter det av Högsta domstolen upplösta partiet Ny framtid (se nedan). Partiledare är den Harvardutbildade Pita Limjaroenrat, en ung och rik affärsman. På partiprogrammet står bland annat demokratifrågor, avskaffande av militärens politiska inflytande, en ny författning, minskad kungamakt och legalisering av samkönade äktenskap.
Näst störst i valet 2023 blev partiet För Thailand (Pheu Thai), som bildades 2007. Det styrs av den färgstarka Paetongtarn Shinawatra, dotter till den tidigare premiärministern Thaksin Shinawatra. Liksom partiet Framåt vill För Thailand avskaffa militärens politiska roll, men har uttalat sig försiktigare i frågan om kungahusets framtida roll. För Thailand brukar beskrivas som mer populistiskt än Framåt, som är mer ideologiskt styrt.
Partiet Enad nation, som tills nyligen leddes av Prayut Chan-o-cha, stöttar militären. Det bildades 2022 och betecknas som konservativt och kungavänligt.
Källor: Landguiden/UI med flera.