Omröstningen betyder att de palestinska områdena (Västbanken, Gaza, östra Jerusalem) får en högre status inom FN. Palestinierna betonar att man nu kallas en ”icke-medlemsSTAT”. Med betoning på STAT alltså.

Men många av de röstande länderna – däribland Sverige – betonar att detta inte är detsamma som ett erkännande av en stat som heter Palestina.

Signal men inte mer

För att nå dit krävs en rad förhandlingar mellan palestinier och israeler. Förmodligen med USA som pådrivande kraft – och det är just nu tveksamt hur mycket Obama vill – eller orkar – lägga ner på denna eviga konflikt.

Generalförsamlingens gröna ljus för palestinierna är en signal, men inte mer. Först om palestinierna godkänns av FN:s säkerhetsråd blir de fullvärdiga FN-medlemmar, Och USA har hotat att lägga in sitt veto om den frågan kommer upp.

Försvårar förhandlingar?

Mycket återstår alltså att göra. Men det är ingen tvekan om triumfen för palestinierna och nederlaget för Israel och USA. De har hela tiden argumenterat för att den palestinske ledaren Mahmoud Abbas skulle avstå från att ta detta initiativ i FN.

De menar att det skulle försvåra framtida förhandlingar. Om det gör det återstår att se, men de senaste krigshandlingarna i Gaza-området visar att konflikten hela tiden lever vidare och måste lösas.

Lägre än väntat

Israel tycks till sist ha resignerat trots ett ursprungligen kraftigt motstånd. I stället besvarar man resultatet närmast med en axelryckning: Det var väntat att generalförsamlingen skulle rösta så hä, menar Israel..

Men det är som sagt en triumf för palestinierna att 138 av FN:s 193 stater är mot Israel och USA – även om siffran är lägre än väntat (man räknade med upp emot 150 röster).

Stärka Abbas

Att röstsiffrorna blev så höga har i hög grad att göra med den senaste Gaza-krisen. Den fick det av USA och EU terrorstämplade Hamas att rycka fram i rampljuset medan Abbas och den palestinska myndigheten på Västbanken kommit i skymundan.

Många västeuropeiska stater som stödde Abbas initiativ gjorde det främst för att stärka honom och understryka att Palestina-konflikten måste lösas diplomatiskt-politiskt och inte med våld.

Gränser från 1967

FN-beslutet hänvisar till tidigare resolutioner i säkerhetsrådet som grund för sitt beslut. Bland annat ska det nya Palestina omfatta hela Västbanken, Gaza och östra Jerusalem. Det är gränserna från 1967, innan Israel ockuperade dessa områden.

Det är ett starkt stöd för palestinierna och en motgång för Israel, i synnerhet som president Obama i fjol uttalade att just dessa gränser skulle ligga till grund för den nya staten.Sedan får framtida förhandlingar avgöra om det ska bli justeringar.

Fortsätter bygga bosättningar

Men det palestinska området är inte enat. Det finns en stor motsättning mellan Hamas i Gaza och Fatah på Västbanken. Så länge denna interna tvist är olöst är frågan om det kan bli någon palestinsk stat.

Ett problem är också om Israel fortsätter att bygga ut sina så kallade bosättningar på ockuperad makt, vilket strider mot internationell rätt. Det är det som gjort att Abbas sen 2010 avbrutit alla fredssamtal med Israel.

Från symbol till handling

Ett annat problem som är olöst är hur Israel ska kunna leva i fred utan att riskera beskjutning från palestinska terrorgrupper som agerar från Gaza och kanske i framtiden också från gränstrakterna i egyptiska Sinai-öknen.

Omröstningen i FN har alltså inte löst Palestina-frågan. Men det har kanske fått palestinierna att se aningen ljusare på framtiden. Men nu måste symbolhandlingen följas av verklig handling.