Beslutet handlar om att Colorados högsta domstol i december meddelade att Trump inte kan stå på valsedeln i Colorado eftersom han medverkade till stormningen av kongressen i Washington, och därmed uppror mot konstitutionen, 6 januari 2021.
De hänvisade till det 14:e tillägget i konstitutionen som säger att en person som deltagit i uppror mot konstitutionen inte kan väljas till offentligt ämbete. Men nu rivs beslutet upp av Högsta domstolen och Donald Trump får stå på valsedlarna.
– Domstolen tog inte ställning till om Trump deltog i ett uppror mot USA:s konstitution. De undvek den frågan och konstaterade bara att enskilda delstater inte har rätt att utesluta kandidater till nationella val, enligt Fouad Youcefi.
Frågan om Trump har deltagit i stormningen av Kapitolium var alltså irrelevant för dem att pröva enligt Högsta domstolen då de menar att konstitutionen inte tillåter delstater att besluta om att ta bort kandidater från valsedlar.
Trumps kampanj fortsätter
Domstolsbeslutet betyder att ex-presidenten kan fortsätta med sin kampanj samt bli president igen.
– Hade domstolen beslutat att Donald Trump inte får stå på valsedlarna hade USA:s nästa president inte kunnat heta Donald Trump. Men nu kan Trump fortsätta med sin kampanj, säger SVT:s USA-korrespondent.
Fler rättsliga bekymmer
Efter domstolsbeslutet skriver Donald Trump ”En stor vinst för USA” i ett inlägg på plattformen Truth Social.
Trump står fortfarande inför flera rättsliga bekymmer.
– Han har både civilrättsliga mål mot sig samt de fall där han står åtalad på 91 olika åtalspunkter. Det är ett stort berg som trump ska bestiga innan valet i november men detta var det viktigaste för honom, säger Fouad Youcefi.
Fakta: Högsta domstolen i USA
Högsta domstolen har sitt säte i huvudstaden Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 samt dess tillägg.
Domstolen har nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter.
När man talar om HD:s domare som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in.
Den republikanske expresidenten Donald Trump nominerade och fick igenom tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebär att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa.Källa: supremecourt.gov med flera
Källa: TT
