I juni antog irländska parlamentet med stor majoritet nya klimatlagar. Till år 2030 ska utsläppen minska med 51 procent. Bakgrunden är att man hittills lyckats dåligt med att få ner utsläppen. Den röd-gröna regeringen bestämde sig för att sätta hårt mot hårt. Energisektorn måste få ner sina utsläpp med 75 procent och transportsektorn med 50 procent till 2030.
Jordbruket, som står för 37 procent av Irlands utsläpp, fick också en tuff tidsplan – ner 25 procent till 2030.
På Irland är jordbruket en av landets viktigaste industrier och exporterar 80 procent av sin produktion.
Lantbrukaren Donald Scully driver en av Irlands största gårdar med över 300 mjölkkor. Han håller med om att jordbruket måste ta sitt klimatansvar men han tycker tidsplanen är för snabb och illa tajmad med tanke på den globala matkrisen i spåren av Ukrainakriget.
– Irlands mejerinäring har det lägsta koldioxidavtrycket i världen. Våra kor går ute 300 dagar om året och vi tillverkar topprodukter internationellt sett. Vi kan bara klara de här kraven om vi gör oss av med boskap och då går inte gården att driva lönsamt istället. Är det då bättre att andra länder, med större klimatutsläpp, tar våra marknadsandelar? Är det vad folk vill?
Hotar stämma staten
Nu hotar jordbrukets intresseorganisationer att stämma staten, med motiveringen att utsläppen från irländska jordbruket är orättvist beräknade
– Lantbrukare eller andra sektorer som inte tror att de behöver ta klimatansvar, har ingen framtid, har inga marknader. Det är fel väg att gå, säger miljöminister Eamon Ryan (Gröna partiet) till SVT.
– Matkrisen beror delvis på klimatkrisen, om vi inte hanterar den kommer det inte finnas tillräckligt med mat,
Irländska staten säger att man vill göra lantbrukarna till ” klimathjältar” och erbjuder dem statliga bidrag för att minska användingen av konstgödsel, gödselspridare och för att både återskapa våtmarker som ska lagra koldioxid.