Turkiet – i terrorkrig på två fronter

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det är två grupper som främst kan misstänkas för i bombdådet i Istanbul: Terroristorganisationen IS och kurdiska militanta grupper.

Bo Inge Andersson

Utrikeskommentator

Den turkiske premiärministern Benali Yildirim har utpekat IS. Enligt nyhetsbyrån Reuters talar amerikanska säkerhetsexperter också om att IS står högst på listan över misstänkta. IS har dock hitills aldrig tagit på sig ansvaret för någon attack i Turkiet.

Krig mot kurder

Men det är för tidigt att säkert utpeka någon. Turkiet är inblandat i en strid på två fronter.

Terrordåd på Istanbuls flygplats

Dels handlar det om den fyra årtionden gamla striden med kurder i sydöstra Turkiet. Det råder för närvarande ett krigstillstånd mellan turkiska staten och separatiströrelsen PKK, som bland annat USA och EU stämplat som terroriströrelse.

Turkiets krigföring i de kurdiska områdena i sydöst betecknas av många observatörer som mycket brutal. Hundratals civila uppges ha dödats av turkiska styrkor.

Kritiker menar att president Recep Tayyip Erdogan startade kriget för knappt ett år sedan för att vinna parlamentsval. Han ansågs ha satt in opropotionellt stora militärstyrkor för att besvara kurdiska våldsdåd.

Krig mot IS

Men dessutom deltar Turkiet i kriget mot IS. Västliga bombräder mot IS-mål i Syrien och Irak utförs från den turkiska flygbasen Incirlik.

Det finns spekulationer om varför dådet skedde just nu. En orsak kan vara att Israel och Turkiet nu efter flera år av ansträngda relationer har närmat sig varandra.

En annan är att IS förlust av staden Falluja i Irak för ett par dagar sedan har tvingat IS att visa att man fortfarande har kraft att slå tillbaka. Det har ofta sagts att bakslag i IS-kontrollerade områden i Irak och Syrien kan leda till terrordåd på andra ställen just för att organisationen ska visa sin styrka.

Tecken på IS-dåd

Mot detta talar att ett terrordåd som det på flygplatsen i Istanbul kräver planering.

Det finns ett tecken på att attentatet snarare är ett IS-dåd än ett kurdiskt dåd. De kurdiska grupperna brukar oftast angripa statliga mål som trupptransporter eller polisstationer.

Däremot har IS sedan början av 2016 inriktat sig på vad som kallas ”mjuka” mål där oskyddade civila drabbas, som på tisdagen i Istanbul. Främst har det handlat om turister som mål. Till exempel ett dåd vid den berömda blåa moskén i Istanbul i januari i år då tretton människor omkom, främst tyska turister.

IS-attacker mot kurder

Under 2015 inriktade sig IS i sina aktiviteter i Turkiet på kurdiska mål. Bland annat bombdådet i oktober 2015 i Ankara då minst 103 människor, främst kurder, omkom i en terrorattack utanför en järnvägsstation.

IS attacker mot kurdiska mål har att göra med att kurder i Turkiet har kontakter med kurderna i norra Syrien, där kurdiska styrkor har varit framgångsrika i kampen mot IS. Avsikten har också varit att skapa så stora motsättningar som möjligt mellan turkar och kurder. Instabila förhållanden i länder anses gynna IS tillväxt.

Turkiets politik mot Syrien kan sägas ha ökat Turkiets problem med IS-terrorister. Kritiker av Turkiet menar att Nato-landet på ett tidigt stadium av Syrien-konflikten fungerade som centrum och transitland för ett stort antal utländska militanta som ville slåss på IS sida i Irak och Syrien.

Anklagelser om IS-stöd

Turkiet stödde nämligen en del oppositionella krafter i Syrien. Turkiet uttalade sig tidigt för att Syriens diktator Bashar al-Assad skulle avsättas.

Bland oppositionella mot al-Assad befann sig även de som ville slåss för IS och kritiker menar att dessa grupper fick hjälp av Turkiet att ta sig över gränsen till IS-styrda områden. Eller att Turkiet inte ingrep för att stoppa terroristtrafiken.

På det sättet menar kritiker att Turkiet till en början bidragit till IS tillväxt i området.

Också bland de flyktingar från främst Irak som finns i turkiska flyktingläger kan det finnas insmugglade IS-aktivister som nu kan slå till inne i Turkiet. Det kan konstateras att IS förmår utföra dåd i storstäder som Ankara och Istanbul.

Frihetsfalkarna

En del av de dåd som drabbat Turkiet under det senaste åren tillskrivs ofta inte direkt PKK utan den militanta gruppen Kurdistans Frihetsfalkar, TAK. Men det råder oklarhet om TAK:s ställning.

Den turkiska regeringen anser att TAK är en del av PKK, vilket TAK själv förnekar.

TAK tog till exempel på sig ett attentat då 35 människor omkom i Ankara i mars i år i närheten av Turkiets justitieministerium och premiärministerns kansli. Likaså tog man på sig ett attentat i februari då 29 personer i militärbussar dödades.

Två kurdiska fronter

Om det senaste dådet i Istanbul skulle vara ett kurdiskt angrepp skulle alltså TAK kunna komma ifråga men det som talar emot det är att målet är civila, inte personer som har med den turkiska staten att göra.

Den turkiska regimen anser sig starkt hotad av kurderna just därför att de nu är starka i norra Syrien och ses som USA:s allierade. Turkiet menar att även PKK drar fördel av de syriska kurdernas styrka.

De syriska kurdernas framgångar mot IS kan leda till att ett självstyrande kurdiskt område permanentas i Syrien. Detta skulle kunna uppmuntra den kurdiska självständighetsrörelsen även i sydöstra Turkiet.

Fast Turkiet alltså idag officiellt kämpar mot IS ser man med misstänksamhet på kurdiska framgångar mot IS i norra Syrien.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Terrordåd på Istanbuls flygplats

Mer i ämnet