Resultatet i folkomröstningen ligger mycket i linje med vad de opinionsundersökningar som kom precis innan valet visade: Ett mycket svagt övertag för ja-sidan.
– Den här folkomröstningen med en väldigt hård aggressiv retorik, framför allt kanske från ja-sidan men tuff retorik även från nej-sidan, har ytterligare polariserat ett redan delat land, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, till TT.
Även Helin Sahin, Turkietkännare vid Internationella Palmecentret, pekar på att resultatet i folkomröstningen visar en enorm splittring i Turkiet.
– Även om ja-sidan har vunnit är det ett väldigt tydligt svar från befolkningen att de inte går med på de ändringar som är på väg att hända i Turkiet. Det kommer att öka polariseringen än mer, säger hon till TT.
Nationalistiska MHP har i toppen stött ja-sidan och regeringspartiet AKP. Men många inom MHP har röstat nej.
– I stort sett kommer partiet att splittras, det finns väldigt många som drivit en stark nej-kampanj i det här valet, säger Sahin.
Legitimitetsproblem
De politiska ledarna kring president Erdogan har hävdat att den nya författningen leder till mer demokrati. Men det är svårt att se hur, menar Levins kollega, professorn Jenny White.
– Jag har svårt att se att situationen i landet skulle lugna ner sig efter det här. Det finns en stor farhåga att utrensningarna fortsätter och att de ökar. Jag hoppas bara att det här inte leder till mer våldsamheter, säger hon till TT.
Paul Levin pekar också på att det finns problem med att driva igenom en så stor förändring utan ett tydligt folkligt stöd.
– Att regeringen driver igenom en ändring av statsskicket av den här magnituden med en såpass svag majoritet – när man har förlorat de tre största städerna till nej-sidan och när det dessutom finns väldigt mycket frågetecken kring processens integritet – det skapar onekligen legitimitetsproblem, säger han.
Skeptisk till omräkning
Att oppositionen skulle lyckas få igenom en ändring av resultatet i folkomröstningen genom att begära omräkning är Paul Levin skeptisk till – trots att den turkiska vallagen är tydlig om hur felaktiga valsedlar ska hanteras.
Förutom öppnade valsedlar uppges även valsedlar som saknade den korrekta stämpeln ändå ha räknats.
– Det finns många mobilfilmer där det verkar som att valförrättare sitter och stämplar och godkänner öppnade valsedlar under själva räkningsprocessen, säger Paul Levin.
Nu finns det två vägar som presidenten kan välja, enligt Jenny White.
– Om han känner sig trygg nu så kan ha gå tillbaka till en mer liberal politik, som när han utvecklade ekonomin. Men jag tvivlar på att det kommer att ske, för han är omgiven av ultranationalister, och de kommer aldrig acceptera att han försöker skapa fred med kurderna till exempel. Det finns en risk att han fortsätter striden med Gülenrörelsen, att montera ner myndigheter och fängslar folk, säger hon.
Bra för marknaden
Att ja-sidan tog hem segern är en risk för demokratin men för marknaden kan Turkiets ja i folkomröstningen samtidigt ha positiva effekter. Det anser Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom vid Stockholms Handelskammare.
”Investeringar i Turkiet har varit sammankopplat med hög risk sedan statskuppen förra året. Svensk export till Turkiet har fallit med tio procent. Marknaderna vill ha stabilitet och det kan ja-segern medföra åtminstone på kort sikt. På längre sikt blir det dock avgörande att rättssystemet inte försvagas och att AKP kan reformera ekonomin.”, säger Hatzigeorgiou i en skriftlig kommentar.