Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu samlade regeringen i söndags efter en nattlig flygräd mot PKK-fästen. Nu sätter landet in marktruppen i konflikten mellan landet och den kurdiska rebellgruppen PKK. Foto: TT

Turkisk storoffensiv mot PKK

Uppdaterad
Publicerad

För första gången sedan 2011 sätter Turkiet in marktrupper utomlands. Soldater har gått in i Irak för att förhindra att den kurdiska PKK gerillan växer sig starkare.

Den blodiga konflikten mellan Turkiet och den terrorstämplade kurdiska gerillan PKK har pågått sedan 1980–talet. De senaste månaderna har konflikten trappats upp med en rad blodiga attacker mot turkiska soldater och poliser. Turkiet har svarat med attacker mot PKK – som också har drabbat den kurdiska civilbefolkningen.

Turkiet har hittills genomfört flygangrepp mot rebellerna, trupperna som nu sätts in sägs vara en vedergällning för att PKK i söndags utförde en attack som kostade 16 soldater livet, samtidigt som Turkiet fruktar att PKK mobiliserar från Irak i syfte att slå till mot Turkiet.

Landets president Recep Tayyip Erdogan sade vid ett tal i dag att man inte tänker överlåta nationens framtid åt terrorister, skriver TT.

Spänt läge

Våldet mellan parterna har trappats upp under sommaren, speciellt efter bombdådet i staden Suruc den 20 juli, när en självmordsbombare slog till mot ett kulturcenter i staden.

Terrorgruppen Islamiska staten, IS, tog på sig dådet som dödade 33 människor. Merparten av offren tillhörde ett kurdiskt parti. Efter bombdådet kritiserade många kurder Turkiet för att landet inte gör tillräckligt för att skydda dem från IS. Efter bomben i Suruc gick Turkiet till angrepp både mot PKK och IS.

Erdogan förlorade majoritet

Spänningarna låg dock i luften efter att det prokurdiska partiet HDP fick 14 procent av rösterna i valet i juni, vilket ledde till att Erdogans AKP–parti förlorade majoriteten i parlamentet.

2012 inleddes en fredsprocess mellan Turkiet och PKK och 2013 utlyste PKK en ensidig vapenvila. Turkiets regering har sedan tidigare meddelat att de planerar fortsatta angrepp mot PKK och att man inte kommer att upphöra förrän PKK drar sig tillbaka från Turkiet. Kritiker menar att Erdogan spelar ett högt spel och att det ökade våldet från regeringens sida är ett sätt att kväsa det prokurdiska partiet HDP.

Svår balansgång

Turkiet går till nyval i november, eftersom regeringssamarbetet har havererat. Regeringen hävdar att det upptrappade våldet inte har med nyvalet att göra.

Samtidigt är Turkiet pressat av inbördeskriget i Syrien och IS härjningar. Vågen av människor som flyr kriget i Syrien har lett ett stort antal flyktingar i Turkiet. 

Turkiet, som är medlem i Nato, har gett USA tillåtelse att använda flygbaser i landet för attacker mot Islamiska Staten. Men Turkiet balanserar samtidigt på en slak lina; Samtidigt som man upplåter flygbaser till USA bekämpar man PKK – som har nära band till den kurdiska milisgruppen YPG, vilka är allierade med USA i kampen mot IS.

De kurdiska medborgarna anklagar också Turkiet för att inte stödja de kurdiska rebellerna i kampen mot IS medan Turkiet med alla medel vill förhindra att YPG vinner mark i Syrien och Irak, för att på så sätt bli ett allt större hot mot Turkiet.

Släpptes fria

Parallellt med den turkiska offensiven överlämnade PKK i dag 20 turkiska medborgare som tillfångatogs förra måndagen, däribland tulltjänstemän i östra Turkiet och förde dem till Irak.

De överlämnades på tisdagen till en delegation bestående människorättsaktivister, tjänstemän från irakiska Kurdistan och medlemmar av det prokurdiska partiet HDP, som rest till Irak, uppger säkerhetskällor i östra Turkiet för AFP.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.