Den förra grundlagen skrevs under den avsatte islamistiske presidenten Muhammed Mursi och man kan säga att den tillkom under närmast kuppartade omständigheter.
Men den grundlag som Egypten nu ska rösta om har också kupp-bakgrund. Mursi avsattes i en militärkupp i juli 2013. Sedan utsåg militären ett femtiomannaråd som skulle skriva författningen.
Det märkliga är att det inte finns någon utala nej-sida. Personer som försökt tala för en nej-röst har behandlats som brottslingar.
Författningen är en förutsättning för den fortsatta ”färdplanen” som militären stakat ut för Egypten. Sedan författningen antagits ska parlaments- och presidentval hållas.
Kunde inte ena sig
Men femtiomannarådet kunde inte ena sig om vilket av valen som ska hållas först. Det ska den tillfällige, av militären tillsatte, president få bestämma. Valen beräknas dock hållas under första halvåret 2014.
Det finns en del förbättringar jämfört med Mursis grundlag. Det finns mindre risk för att samhället islamiseras ytterligare.
Samtidigt menar bedömare att även i denna grundlag saknas det ett verkligt skydd mot att religiösa krafter tar över. Allt är en fråga om tolkningar – och vem som har makten när toölkningen ska göras.
Islam statsreligion
Fortfarande står det – liksom i övriga arabstaters grundlagar – att islam är statsreligion och att sharia (den muslimska lagen) är grundval för lagstiftningen. Men män och kvinnor är jämställda enligt grundlagsförslaget.
Det som speciellt oroar är att militären får en undantagsställning. Till exempel har den monopol på att under åtta år utse försvarsminister. Det har alltså den övriga befolkningen inte med att göra.
Dessutom ska civila kunna ställas inför militära domstolar. Militären får i hög grad sköta sig själv, vilket gör den till en stat i staten. Militären driver en rad affärsverksamhet och är därför en aktör på fler områden än det rent militära.
Polisen får starkare ställning
Det står mycket om grundläggande mänskliga rättigheter, som till exempel yttrandefrihet men samtidigt visar verkligheten att det finns starka krafter som motverkar kritik av det militärstyre som har utövats sedan sommaren. Polisen ges för övrigt också en starkare ställning.
Det finns till och med – på grund av bestämmelserna om valprocedurerna – de som fruktar att gamla anhängare till Mubarak kan komma tillbaka.
Grundlagen ger stort utrymme för enskilda individer att ställa upp som kandidater, istället för partier. Det bidrar till att försvaga partiväsendet – vilket kan misstänkas vara vad militären önskar.
Förbjudet
Mursis muslimska brödraskap är nu förbjudet och kallas en terrororganisation. De har uppmanat till valbojkott. Det betyder att en stor del av befolkningen inte röstar.
De flesta tippar på att den nya författningen kommer att godtas. Det kan ses som uttryck för en önskan att militären ska kunna skapa stabilitet i samhället.
Men frågan är hur stort valdeltagandet blir. Det kan ge en vink om hur stark ställning militären har.
En femtdel
I förra folkomröstningen – i december 2012 – om Mursis grundlag var det ungefär en tredjedel av befolkningen som röstade. Av dessa var det två tredjedelar som röstade för. Endast en dryg femtedel av alla röstberättigade hade alltså sagt ja till grundlagen.
Valresultatet kan också ge en vink om hur stark militärens starke man, Abdul Fatah al-Sisi, är. Det finns redan grupper som vill ha honom som ny president och en veritabel kult av militärledaren äger redan rum.
Den delas av en del icke-religiösa, liberaler och kristna – som i somras var med om att störta det islamistiska styret. Precis före folkomröstningen har han gett mycket tydliga vinkar om att han kan tänka sig ställa upp om folkomröstningen godkänner författningen.
Folkomröstningen är det sjunde nationella valet sedan diktatorn Hosni Mubarak störtades i februari 2011. Och det ska alltså senare i år följas av president- och parlamentsval.