Det är helt klart att oppositionen under tisdagen inledde en ny fas i kampen mot president Janukovytj. Under drygt tre veckor har det varit relativt lugnt i huvudstaden Kiev.
Under denna mellantid såg det ut som om läget eventuellt var på väg mot en avspänning. Presidenten lät släppa fängslade demonstranter. Proteströrelsen utrymde i gengäld en rad ockuperade offentliga byggnader.
Lugnet tog slut
Men detta tog alltså slut på tisdagen. Oppositionen har blivit frustrerad över att inget mer händer.
Oppositionens krav har blivit allt mer kompromisslösa. De kräver nu ingenting mindre än att Janukovytj ska avstå en del av sin makt till förmån för parlamentet.
Det verkar nu som om detta det absoluta kravet för att de protester som inleddes på tisdagen ska få ett slut.
Därför trängde oppositionella in i parlamentet, avbröt förhandlingarna och ville få parlamentet att besluta om en förändring av grundlagen. Därför stormades president Janukovytjs partihögkvarter, därför ockuperades offentliga byggnader.
In i ett hörn
Oppositionen har manövrerat in Janukovitj i ett hörn. Frågan är nu hur han ska reagera mot detta.
Det blir en fråga om han ska gå med på att avstå makt – eller om han ska sätta in mera våld. Något annat val tycks det inte finnas.
Sju människor har dödats. Detta kommer givetvis att ytterligare öka hämndlystnaden och därmed våldet på båda sidor.
Dagens aktioner från oppositionen visar också på att stämningen blir allt mer hätsk och att det är de som förespråkar olika former av drastiska aktioner som nu verkar ha fått överhanden.
Medveten taktik?
Vi vet inte om detta är en medveten taktik från de tre ledande oppositionsledarna eller om det är våldsamma ytterlighetsgrupper som nu fått överhanden och slår till mot regimens polis- och säkerhetsstyrkor, helt enkelt därför att de anser att regimen inte har visat mer tillmötesgående.
Protesterna inleds en dag efter att Ryssland lovade den snart konkursfärdiga Ukraina att få två miljarder dollar i stöd utbetalt av de 15 miljarder som Ryssland i december lovade Janukovitj.
Han fick dem därför att han avstod från ett samarbetsavtal som skulle ha fört Ukraina närmare EU. Det ledde till protesterna.
Beskedet bekräftar att Ryssland och Putin nu håller på att knyta Ukraina allt närmare den ryska intressesfären.
Storpolitisk strid
Ryssland har på sistone gått till offensiv mot EU och USA för att de försöker påverka den ukrainska ledningen att gå med på demonstranternas krav.
Den storpolitiska striden om vart Ukraina ska höra fortsätter alltså samtidigt med de interna striderna.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det också finns ett Ukraina som är lojalt med Janukovytj och som uppfattar Ryssland som en naturlig samarbetspartner. Trots protesterna kan alltså Janukovytj hävda att han har stöd i landet.