I brevet, som har skrivits av den ungerske utrikes- och handelsministern Péter Szijjártó, står det att ungerska parlamentsledamöterna kan bli förolämpade av att landet beskrivs som ”odemokratiskt” och ”auktoritärt”.
Brevet har bland annat publicerats i ungerska riksmedier samt av premiärminister Viktor Orbáns talesperson Zoltán Kovács på X.
Påverkas den svenska Natoprocessen?
Enligt Paul Levin, docent i internationella relationer vid Stockholms universitet påverkar Ungerns inställning till Sverige den svenska Nato-processen i högsta grad.
– Att man väljer att plocka upp ett flera år gammalt klipp från public service tror jag dock bara är ett svepskäl och det kan handla om andra intressen, säger han.
Enligt Levin har Ungern starka ekonomiska band och är energiberoende av Ryssland vilket är en faktor som kan spela roll. Ungern är nästan uteslutande beroende av Ryssland när det kommer till naturgas och Ryssland bygger även ett kärnkraftverk i Ungern.
– Det gynnar Ryssland att den svenska Natoansökan och Natoutvidgningen bromsas, säger han.
UR:s svar efter stormen
I ett skriftligt svar till TT säger UR:s nytillträdda vd Kalle Sandhammar att det ”i och för sig är glädjande att höra att ungerska politiker tittar på UR” men att det är ”djupt okunnigt att tro att svenska politiker skulle styra över sakinnehållet hos UR”.
UR skriver att de inte tar ställning i politiska frågor, utan jobbar faktabaserat och använder trovärdiga källor när de beskriver världen.
”Jag tror att det är väldigt viktigt av demokratiska skäl att medier inte låter sig påverkas av om politiska intressen försöker använda journalistiskt innehåll som slagträ i exempelvis Natoprocessen. Sådana påverkansförsök fungerar inte på UR”, fortsätter han.
Ungern och Turkiet är de enda medlemsländerna i Nato som inte har ratificerat Sveriges inträde i försvarsalliansen.
Det kritiserade UR-klippet
Inslaget, som är ett 10 minuter långt klipp är från 2019, är en del av serien ”EU i fokus” på Utbildningsradion. Avsnittet heter EU och demokratin och lyfter hur den ungerska demokratin inskränkts sedan Viktor Orbán kom till makten 2010.