200 000 kronor blev notan för en gymnasieskola i Skellefteå när Datainspektionen (DI) tidigare i veckan levererade Sveriges första böter för brott mot dataskyddsförordningen GDPR.

Skolan hade använt kameror med ansiktsigenkänning för att kontrollera elevers närvaro, vilket fick DI att säga stopp.

Men lagstiftningen kring ansiktsigenkänning kan skärpas ytterligare, enligt uppgift till Financial Times. EU-kommissionen ska utreda ”det urskiljningslösa bruket av ansiktsigenkännings-teknik”, enligt en ”högt uppsatt EU-tjänsteman”.

EU-medborgare ska få rätten att ”veta när ansiktsigenkänningsteknologi används”, uppger källan för tidningen.

Hett ämne för EU-kommissionen

Diskussionerna om reglering kommer efter test av teknologin på flera ställen i Europa, varav en del skett utan att folk informerats om det, skriver nyhetssajten Cnet.com.

Kommissionens tillträdande ordförande Ursula von der Leyen har sagt att hon ska ta fram ny lagstiftning kring artificiell intelligens (AI) inom sina 100 första dagar på posten. AI utgör en viktig del i moderna system som känner igen ansikten.

Delade åsikter om lagar

En talesman för kommissionen avböjer att kommentera de nya uppgifterna, och hänvisar till den redan existerande expertgrupp som tillsatts för att utreda just användningen av AI-teknik.

Vissa bedömare har dock uttryckt tvivel kring ytterligare lagstiftning. Delvis omfattas ”biometriska data”, som data till ansiktsigenkänning, av GDPR. Doru Peter Frantescu sitter med i European AI Alliance, EU:s diskussiongrupp om AI, anser också att det är viktigare att utbilda medborgare.

– Då kan medborgare själva skilja på situationer där AI erbjuder en möjlighet för dem, och de situationer där AI är ett hot, säger han till sajten Euronews.