I brevet, som SVT tagit del av, skriver premiärminister Alexis Tsipras:
”Den grekiska republiken är beredd att acceptera förslaget med förbehåll för följande ändringar, tillägg eller förtydliganden, som en del av det utgående programmet och ett nytt program för vilket en förfrågan skickades i dag, tisdag 30 juni”.
I brevet som är daterat under tisdagen, står att den grekiska regeringen går med på alla föreslagna momsförändringar som långivarna krävt, med undantaget att man vill behålla 30 procent lägre moms för vissa av landets öar.
Exempel på andra undantag är att de vill fördröja utfasningen av den särskilda bidraget till fattiga pensionärer och att förändringen att flytta den allmänna pensionsåldern till 67 till år 2022 ska börja i oktober, snarare än direkt.
Hoppas på nytt lån
För detta hoppas den grekiska regeringen få ett lån på 29 miljarder euro som ska täcka avbetalningarna av tidigare lån.
Men Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble tonade dock ner betydelsen av det grekiska budet.
– Det ger inte ytterligare klarhet i vad Grekland vill, sade han på en presskonferens och tillade att det inte finns någon grund för seriösa förhandlingar med Grekland i nuläget.
Bland annat står ingenting konkret om arbetsmarknadsåtgärder. Endast att det ska lagstiftas om detta under 2015 utan att fler detaljer ges.
– Först och främst måste den grekiska regeringen vara tydlig med vad den vill, säger Wolfgang Schäuble.
Inga förhandlingar
Men förslaget kommer att diskuteras under kvällen. Enligt nyhetsbyrån Reuters inleder eurogruppens finansministrar ett telefonmöte klockan 17.30 om det nya läget.
Tidigare på eftermiddagen kommer Tysklands parlament, förbundsdagen, att diskutera Grekland. Tyskland är den i särklass största långivaren till Grekland.
Förbundskansler Angela Merkel säger sig står fast vid att några förhandlingar inte kan hållas före den grekiska folkomröstningen den 5:e juli.
Folkomröstningen kritiseras
Folkomröstningen i Grekland kritiseras nu från Europarådet, en mellanstatlig organisation som ska främja demokrati och mänskliga rättigheter. Enligt rådets generalsekreterare Thorbjörn Jagland lever folkomröstningen inte upp till internationell standard.
Det handlar både om att frågan som ställs till folket inte är tillräckligt tydlig, men också att tidsfristen var för kort. Två veckors varsel är ett minimum, säger Thorbjörn Jagland till nyhetsbyrån AP.
– Valet utlystes med så kort varsel att valet i sig har blivit ett stort problem.