Det har gått tre år sedan inrikeskommissionären Ylva Johansson lade fram förslaget om en stor asyl- och migrationspakt i EU, för att bland annat slå fast vilka länder i unionen som ska ansvara för asylsökande samt hur man solidariskt ska dela på uppgiften.
Oenigheten har varit stor – men i dag lyckades EU-länderna enas efter att flera länder gjort motstånd in i det sista.
-Jag är extremt nöjd och väldigt stolt, säger svenska mötesledaren Maria Malmer Stenergard (M) efter en historisk uppgörelse i Luxemburg.
”En fråga som avgör val”
Beslutet är historiskt bland annat eftersom EU-länderna har så starka och skilda ståndpunkter när det gäller migrationsfrågan, konstaterar SVT:s Europakorrespondent David Boati:
– Det här är en fråga som avgör val runt om i Europa och alla har ett starkt behov av att kunna visa framgångar för hemmapubliken.
Javascript är avstängt
Vad innebär EU:s migrationspakt?
Detaljerna kring den nya kompromissen är ännu inte presenterade men den innebär att asyl- och migrationshantering även framöver i första hand ska ske i det EU-land dit de nyanlända först kommer. Men alla andra länder lovar också att hjälpa till när situationen är tuff, antingen med omfördelning eller personal eller utrustning eller rena pengar.
– En grundpelare i pakten är att det första EU-landet människor kommer till ska bli mer noggrant i att registrera och kontrollera alla. Och alla som kommer från länder som normalt får avslag ska hållas kvar vid gränsen i en snabbfil, där de ska få ett snabbt besked, sannolikt nej, inom ett halvår, säger David Boati.
I Sverige har företrädare för Sverigedemokraterna tidigare krävt att regeringen ska agera för att stoppa asyl- och migrationspakten. Efter EU-ländernas beslut i dag avböjer dock partiet att kommentera uppgörelsen.
“Vi avböjer att kommentera detta i dag. Vi kommer dock att få skäl att återkomma kring pakten i närtid”, skriver partiets presschef Oskar Cavalli-Björkman i ett mejl till SVT Nyheter.
Fakta: Kampen om pakten
- EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny ”asyl- och migrationspakt” i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande ”solidaritet”, där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.
- Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna hoppas kunna komma överens om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte nu på torsdagen.
- Därefter vidtar kompromissförhandlingar i höst för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. Enligt planen ska det ske under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.
