Reformpaketet är hisnande och omfattar totalt cirka 2 800 miljarder dollar.
Den ena delen – det sociala reformpaketet – kallas ”Bygga tillbaka bättre” och omfattar 1 750–1 850 miljarder dollar. Den andra delen på drygt 1 000 miljarder handlar om ett infrastrukturpaket som innehåller satsningar på vägar, järnväg, elbilar och bredband.
På grund av de oense ledamöterna sköts beslutet upp flertalet gånger under fredagen och president Joe Biden ställde tillslut in sin planerade resa till Delaware för att få igenom omröstningen.
Och sent på fredagen kunde det splittrade Demokraterna, med hjälp av en grupp republikaner låta ett av reformpaketen gå igenom. Med röstsiffrorna 228–206 fick till slut infrastrukturpaketet grönt ljus.
– Medelklassen i USA har blivit lidande allt för länge. Nu ska vi återuppbygga ryggraden för den hårt arbetande medelklassen i USA, sade Biden på en presskonferens i Washington DC.
Sociala reformpaketet skjuts upp
Demokraten Nancy Pelosi, som är talman i USA:s representanthus, hoppas att det sociala reformpaketet ska godkännas vid Thanksgiving i slutet av november, enligt Reuters.
– Vi hade hoppats att presentera de båda paketen för omröstning i dag (fredag). Men vissa ledamöter vill få klarhet i hur det sociala reformpaketet ska bekostas – och det respekterar vi, säger Pelosi, enligt TT.
En fråga som strukits i det redan bantade förslaget rör betald föräldraledighet. På presskonferensen fick Biden frågan om förslaget kan återinföras i paketet. Han log länge innan han svarade:
– Det får tiden utvisa.
Splittringar inom Demokraterna
Demokraterna har majoritet i representanthuset. Målet var från början att omröstningen skulle ske redan på torsdagen, men partiet var in i det sista oense om detaljer i paketet vilket gjorde att processen försenades.
Moderata demokrater ifrågasätter bland annat omfattningen på det stora sociala reformpaketet, medan vänsterfalangen vägrar godkänna helheten om inte de sociala reformerna antas.
Fakta: Exempel på vad som ingår i infrastrukturpaketet
(TT-Reuters)
- 110 miljarder dollar till vägar, broar och andra stora infrastrukturprojekt.
- 66 miljarder till järnväg.
- 65 miljarder till bredband.
- 55 miljarder till vatten och avlopp.
- 39 miljarder till kollektivtrafik.
- 47 miljarder för att bygga motståndskraft mot klimateffekter och cyberattacker.
- 7,5 miljarder till elbilsinfrastruktur.
- 7,5 miljarder till eldrivna skolbussar, linjebussar och färjor.
- 21 miljarder till att bland annat ta hand om gamla gruvor och sanera förorenade industriplatser.
Satsningen ska bland annat finansieras genom att omfördela nödpengar tänkta till covid-19-effekter, försäljningen av 5G-frekvenser och ökad tillväxt.