Redan innan pandemin varnade WHO för att minskad vaccinering var en av de tio största hoten mot mänskligheten. Sen kom coronapandemin och världens vaccinationsprogram mot allt annat än covid-19 begränsades på flera håll i världen.
Något som nu lett till att vaccineringen i världen minskat med 5 procentenheter, den största nedgången i vaccinering på över 30 år.
– Det här är kod röd för barns hälsa. Konsekvenserna av detta kommer att mätas i liv, sa Catherine Russell, vd på UNICEF, under ett anförande den 6 september.
Den minskade globala vaccineringen under 2021 kommer, enligt vaccinorganisationen Gavi, leda till 240 000 dödsfall som alla hade kunna undvikits.
Kraftig ökning av mässlingen
Konsekvenserna märks redan, bland annat i form av ökade mässlingsutbrott. Under de två första månaderna av 2022 rapporterades över 17 000 nya fall av mässling, en ökning med 79 procent jämfört med samma period året innan.
I september rapporterades det om mässlingsutbrott i både USA och i Zimbabwe, där över 700 barn hittills ska ha dött.
Även den sällsynta sjukdomen polio har upptäckts i både London, New York och Israel den senaste tiden.
– Hela årskullar kommer nu inte ha tillräckligt skydd mot de vanligaste barnsjukdomarna. Strävan efter att utrota sjukdomar som polio kommer få en rejäl törn som kan ta årtionden att återhämta, säger Mats Målqvist, professor i global hälsa vid Uppsala universitet.
Positiv utveckling
Men det finns ljuspunkter. Preliminära siffror från WHO och vaccinorganisationen GAVI visar att länders vaccinationsprogram börjat återhämta sig under inledningen av 2022.
Bland de 16 länder som hittills rapporterat in statistik för januari-maj antyder datan på en ökning med 2 procent och Anna-Mia Ekström hoppas att det trenden kan fortsätta.
– Just nu ser vi hur många länder krymper sitt bistånd när ens egen ekonomi går sämre, men det är en livsfarlig väg att gå.
I videon: Hör forskaren varför mässlingen ökar i världen och varför vi i Sverige inte kan ignorera utvecklingen.
Så mycket har vaccineringen minskat under pandemin
Difteri, stelkramp och kikhosta (DTP3)
2019: 86%
2020: 83%
2021: 81%
Polio: (Pol3)
2019: 86%
2020: 82%
2021: 80%
Mässling: (MCV1)
2019: 86%
2020: 83%
2021: 81%
Hepatit B: (Hepb3)
2019: 85%
2020: 82%
2021: 80%
Källa: WHO/Unicef