Lettlands premiärminister Maris Kucinskis och hans koalitionsregering ser ut att straffas av väljarna när ryssvänliga och populistiska partier skördar framgångar vid valurnorna. Foto: Roman Koksarov, AP/TT

Kreml-vänligt parti vann valet i Lettland

Uppdaterad
Publicerad

Det proryska partiet Harmoni blev som väntat störst när samtliga röster räknats i valet i Lettland. Harmoni fick 19,9 procent av rösterna. Näst största parti blev populistiska KPV LV som öppnat för samarbete med Harmoni, vilket ökar möjligheten för en Kremlvänlig koalitionsregering.

En regering ledd av pro-ryska krafter är en mardröm för många i Lettland, som levde i ett halvt århundrade under sovjetisk ockupation. Ändå är det vad som kan komma att bli verklighet efter lördagens val när Lettlands styrande mitten-höger-koalition har förlorat sin majoritet.

– Ingen koalition som skulle framstå som kapabel och stabil är möjlig utan Harmoni, sade partiets ledare tillika borgmästaren i Riga, Nils Usjakovs, till nyhetsbyrån Leta.

Regeringen tappar

Den sittande koalitionsregeringens tre partier gör samtliga stora tapp. Deras samlade stöd tycks bli ungefär lika stort som Harmoni och KPV LV tillsammans.

Politiska kommentatorer i Lettland konstaterar, för det lettiska public service-bolaget LSM, att det kan bli komplicerat att bilda en regering. Den nuvarande mitten-högerregeringen väntas försöka få till en storkoalition för att utestänga Harmony. Men processen väntas bli lång och en ny regering kan eventuellt inte vara på plats förrän nästa år.

Enades med Putin

Lettland utgör den yttre östra gränsen för både EU och Nato, vilket gör att landets politiska situation och potentiella förflyttning mot Kreml är intressant för hela Europa.

Harmoni, tidigare allierat med den ryske presidenten Vladimir Putins parti Enade Ryssland, vill bland annat minska Lettlands försvarsutgifter så att de hamnar under gränsen för överenskommelsen i Nato, där Lettland varit medlem sedan 2004. De fördömer inte heller annekteringen av Krimhalvön och är emot ekonomisk sanktioner mot Ryssland.

Harmoni har gått starkt i de senaste tre parlamentsvalen, men har haft problem att hitta samarbetspartner på grund av kopplingarna till Moskva. I stället har Lettland styrts av en bred koalition av mitten-högerpartier och Harmoni har fått nöja sig med en oppositionsroll. Harmonis ledare, Nils Usakovs, är tidigare journalist men i dag borgmästare i huvudstaden Riga.

”Vill ha nya ansikten”

Trots att den styrande koalitionen har lyckats baxa Lettland ur de ekonomiska bekymmer som landet hamnade i under finanskrisen har den nu börjat tappa sitt folkliga stöd. Forskare menar att letterna är trötta på att jobba hårt och att populistiska vindar blåser.

– Nu när de ekonomiska problemen är över vill väljarna ha nya ansikten i politiken. De sittande ministrarna är inte spännande nog, säger statsvetaren Filips Rajevskis till AFP.

Mycket rampljus har legat på KPV LV, inte minst sedan partiledaren Artuss Kaimins öppnade för ett samarbete med Harmoni, trots att det är kontroversiellt.

– Harmoni har två ansikten, som en dubbelhövdad drake. Ett är Putins, medan den andra utgör en stor del av Lettlands befolkning – de rysktalande, säger han till Lettlands public service-radio.

Fakta: Lettlands politik

  • Parlamentet i Lettland, saeima, väljs vart fjärde år och har 100 platser. Presidenten är statschef och utses i en hemlig omröstning i parlamentet.
  • Den ryska minoriteten tenderar att rösta på ryssdominerade partier, medan letterna väljer partier där lettisktalande överväger. Sedan självständigheten 1991 har inrikespolitiken präglats av splittring och när väljarnas sympatier snabbt har skiftat har flera koalitionsregeringar varit instabila och korruptionen utbredd.
  • Lettlands regeringar har präglats av höger-mitten-partier med en marknadsvänlig politik och stöd till EU och Nato.
  • I årets val ställer över 15 politiska partier upp. Bland de större finns, förutom det ryskvänliga Harmoni, det högerliberala partiet Enhet, De grönas och böndernas förbund, Reformpartiet, ZZS och Nationella alliansen.

Källa: Landguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.