Vallokalerna stängde klockan 16.00 i Turkiet efter att befolkningen fått rösta i president- och parlamentsval. När drygt 99 procent av rösterna har räknats har den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan ett klart försprång med drygt 52 procent av rösterna. Huvudmotståndaren Muharrem Ince ser ut att hamna på drygt 30 procent. Kort innan dess utropade valmyndigheten Erdogan som segrare.
Men redan tidigare på kvällen slog presidenten själv fast att han har segrat.
– Vårt folk har gett oss presidentämbetet och den verkställande makten, sade Erdogan i ett kort tal i Istanbul enligt Reuters.
– Jag hoppas att ingen kommer att försöka kasta en skugga över resultatet och skada demokratin i syfte att skyla över sina egna misslyckanden.
Ince erkänner sig besegrad
På en presskonferens i Ankara har nu också oppositionskandidaten Muharram Ince erkänt sig besegrad. Han sa att det officiella valresultatet stämmer överens med de siffror hans eget parti, Republikanska folkpartiet (CHP), har tagit fram.
Ince kallade dock valet orättvist och varnade för att Turkiet nu har trätt in på en farlig väg med enmansvälde under Erdogan, rapporterar Reuters.
Stort stöd för Erdogans parti i parlamentet
I parlamentsvalet fick president Erdogans parti AKP 42,4 procents väljarstöd enligt CNN Türk, medan partiets allianspartner, det nationalistiska Nationella handlingspartiet (MHP), fick 11,4 procents väljarstöd.
Oppositionella CHP blev näst största parti med 22,6 procents stöd. Prokurdiska HDP fick 11 procents väljarstöd.
Runt 56 miljoner människor hade registrerats sig för att rösta och valdeltagandet hamnade på 86,8 procent.
– Det är få länder som kan mäta sig med det valdeltagandet, något gör folk stolta oavsett om man stöder Erdogan eller inte, säger Tomas Thorén, SVT:s utrikesreporter på plats i Istanbul.
Anklagelser om valfusk
Socialdemokratiska CHP hävdar att partiföreträdare konstaterat fall av valfusk i provinsen Sanilurfa. Partiet säger sig ha bevis för att fler röster upptäckts i staden Suruc än antalet röstberättigade.
– Muharrem Ince har redan innan resultatet kommit sagt att han planerar att i kväll gå till valmyndigheten i Ankara och vill få med sig sina anhängare dit för att protestera och kontrollera hur den här rösträkningen gått till, säger Tomas Thorén.
Observatör: Allt har inte analyserats ännu
Valet övervakas av OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Riksdagsledamoten Margareta Cederfelt (M) är vice ordförande i den svenska delegationen och vice president i OSSE:s parlamentariska församling. Hon har arbetat som valobservatör i Istanbul under dagen. Hon kan inte uttala sig om rösträkningen ännu.
– Jag vet att det råder turbulens på flera håll. Som observatör är det viktigt att alla rapporter kommit in och alla har inte hunnit komma in än. De har därmed inte kunnat analyseras heller, säger Margareta Cederfelt.
– När de analyserats ser vi hur dags rösträkningen varit klar i olika vallokaler, vi ser när rösterna transporterats över till nästa nivå, vi ser också utifrån protokollen hur fördelningen av röster har blivit och vi ser även om oegentligheter har noterats av observatörerna.
Utökad makt
Om nu Erdogan verkligen gått segrande ur striden blir han den förste att åtnjuta den utökade makt som tillfördes presidentämbetet efter en kontroversiell omröstning i fjol – en reform som enligt kritiker urholkar demokratin och rättsväsendets oberoende och för Turkiet närmare enmansvälde.
Erdogans Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har suttit vid makten sedan 2002. Det konservativa islamistiska partiet har varit föremål för häftig internationell kritik men också åtnjutit starkt inhemskt stöd.
Valdeltagandet på söndagen uppgavs vara 87 procent.
Bakgrund: Turkiets nya författning
I april 2017 genomfördes en folkomröstning om en ny författning i Turkiet. Folkomröstningen resulterade – med ytterst knapp majoritet – i att presidentämbetet får utökad makt.
Bland annat får presidenten starkare befogenheter att personligen utse ministrar samt en eller flera vicepresidenter. Rollen som premiärminister, som i dag hålls av Binari Yildirim, upphör även att existera efter söndagens presidentval.
Presidenten och parlamentet får nu möjlighet att välja fyra medlemmar till HSYK, ett råd av domare och åklagare som spelar en nyckelroll i att tillsätta juridisk personal i landet.
Parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars minskas bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Enligt den nya författningen kan undantagstillstånd införas i landet vid ”uppror mot hemlandet” eller ”våldshandlingar som hotar att dela landet”. Det initiala undantagstillståndet införs i sex månader, till skillnad från tre månader i dag, och kan sedan förlängas av presidenten med fyra månader åt gången.
Antalet ledamöter i parlamentet höjs från 550 till 600, och minimiåldern för ledamöter sänks från 25 till 18. Parlamentsval kommer att hållas vart femte år i stället för vart fjärde, och på samma dag som presidentvalet.
Med den nya författningen kan presidenten fortsatt maximalt sitta två mandatperioder om fem år vardera – med den nya författningen nollställs dock mandattiden, vilket ger Erdogan möjlighet att sitta fram till år 2028.
Källa: AFP/TT