Han skapade ett nytt nationellt medvetande i opposition mot inflytandet från USA. Han var en av dem som ledde en emancipation av Latinamerika från ett decennielångt beroende av USA.

Samtidigt är frågan hur mycket av detta som beror på Chávez och hur mycket som beror på – George W. Bush. Med sina krig i Afghanistan och Irak försvann USA:s fokus på Latinamerika.

Utmanande

Frågan är sedan om hans emancipationsförsök kan ses som positiva: De var helt klart polariserande och utmanande. De skapade knappast försoning. Och förhållandet var spänt till dem som inte stödde honom – till exempel Colombia.

Det som gjorde Chávez speciell var att han hade pengar att röra sig med.  Han kunde använda Venezuelas oljeresurser för att driva sin politik, som gjorde honom till en ljusgestalt för många.

Han gjorde det inrikes genom att bygga upp en självmedvetenhet runt en rad av de stora sociala projekt han satsade på. Han gjorde det utrikespolitiskt genom frikostigt ekonomiskt stöd till bland annat den kubanska diktaturen.

Andra ledare i Latinamerika – som Lula da Silva i Brasilien och Evo Morales i Bolivia – har också hävdat en latinamerikansk självständighet, men de saknade de ekonomiska resurser som oljan gav Chávez.

Beroende

Men det de länder i Latinamerika som Chávez har stöttat med sina subventionerade oljeleveranser har istället blivit beroende av Venezuela och presidentens nycker.

Frågan är om en ny ledning har råd eller intresse att fortsatta Chávez politik. Venezuela var i hög grad en enmansshow under honom.

Allt beror på oljeprisets utveckling. Chávez svaghet är att han under boom-tiden inte satsade på att bygga ut annan industri. Det kan komma surt efter att han istället satsade oljemiljarderna på att bygga upp ett eget inflytande i regionen.

Motbjudande drag

Till Chávez utrikespolitik hörde också att han solidariserade sig med brutala förtryckarregimer, som Saddam Husseins Irak, Ahmadinjeads Iran, Kadaffis Libyen, och Assads Syrien.

Hans utrikespolitik fick därmed motbjudande drag, som kan förklaras vid en starkt negativ USA-fixering: Han stödde de regimer som var mot USA.

På den positiva sidan fanns ett slags social nationalism, som innebar att fattigdom av olika slag bekämpades.

De statliga anslagen till skola och sjukvård höjdes. FN-organet Unesco har sagt att analfabetismen har försvunnit. De fattiga har fått det klart bättre under Chávez.

Det skedde delvis genom ett slags Robin Hood-politik: Att ta från de rika och ge till de fattiga. Konfiskation av jord från storgodsägare hörde till Chávez recept för socialt framåtskridande. Hit hör även konfiskation av butiker och företag som inte respekterade prisregleringarna.

Diktatoriskt projekt

Detta kan ses som omfördelningspolitik av klassiskt revolutionärt snitt, men det kan också ses som del i ett diktatoriskt projekt: Det var ett samhälle som förtryckte med en brutal polis och ofria domstolar.

Chávez manipulerade och förtryckte till exempel medierna för att uppnå sin starka ställning i samhället.

Samtidigt ledde hans strid med de etablerade massmedierna till att fattiga människor kunde göra sin röst hörd i de närradiostationer som han lät starta. Men det skedde på Chávez villkor.

Det finns knappast yttrandefrihet i västeuropeisk mening i Venezuela. Det mesta har styrts av presidenten. Det var också han som manipulerade procedurerna vid valen.

Chávez samlade också allt mer makt kring presidentämbetet och förvandlade andra formellt demokratiska inrättningar – som parlamentet – till betydelselösa institutioner. Venezuela är knappast en demokrati.

Anhängare i väst

Chávez har anhängare också i väst: Många som ser negativt på USA:s roll i världspolitiken gillar hans politik och ser den som led i en global frigörelse från USA. Hans verk kan också ses som ett socialt utvecklingsprojekt med välmenande – men diktatoriska – inslag.

I ovanligt öppenhjärtiga bedömningar är till exempel det svenska utrikesdepartementet på sin hemsida förvånansvärt tydlig i sitt fördömande av olika inslag i Chávez politik.  Ett dokument som bedömer läget i allmänhet finns här och ett annat som talar om de mänskliga fri- och rättigheterna finns här.