Det är en djupt pessimistisk analys av tillståndet i världen som World Economic Forum presenterar i den årliga rapporten ”Global Risk Report”, där 750 av världens mäktigaste företagsledare och experter gör en slags ranking över de utmaningar och kriser världen står inför. 

Rapporten brukar sätta tonen när 2.500 företagsledare, experter och politiker från över 100 länder samlas till det årliga toppmötet i den lilla alpbyn Davos i Schweiz.

Politisk diskussion väntar

Nästa måndag inleds en veckolång politisk diskussion och mingelparty om alltifrån kvinnors rättigheter på landsbygden i Afrika till fake news, demokratikrisen i Europa till Japans fjärde industriella revolution.

I år väntas också flera av världens mäktigaste politiker som Indiens premiärminister Narendra Modi, USA:s president Donald Trump och Frankrikes president Emmanuel Macron.  

Inför varje toppmöte presenterar World Economic Forum en global riskbedömning, ”Global Risk Report”. I år tonar en helt ny bild fram. Tidigare år har oron hos den globala eliten varit som lägst när ekonomin varit som starkast. Men trots att USA och Europa har en stark ekonomisk utveckling liksom delar av Asien och Afrika, räcker inte det längre för att hålla finanseliten på gott humör. 

Klimatkrisen oroar

Andra trender har hunnit ikapp och skapar förstämning. För första gången handlar tre av de fem största riskfaktorerna om klimatkrisen. 59 procent ser en ökad risk 2018 för klimatrelaterade kostnader, kopplat till en växande oro att politikerna inte kommer klara av att minska utsläppen så mycket som krävs. 

”Vi har pressat planeten till det yttersta och skadorna blir alltmer uppenbara” konstaterar World Economic Forums grundare Klaus Schwab, i sitt förord till rapporten. 

Risken för temperaturhöjningar, extremt väder, skenande koldioxidutsläpp, artutrotning ligger i topp tillsammans med riskerna för cyberkrigföring och politisk eller ekonomisk konfrontation mellan stormakter.  Det följer efter ett 2017 med intensiva orkaner, temperaturrekord och koldioxidutsläpp som åter ökar efter att ha legat stilla i tre år.

Men artutrotning går allt snabbare, liksom skövling av skogar, i rapporten redovisas till exempel att 2016 försvann 29 miljoner hektar skog, motsvarande som Nya Zeelands yta.

Cyberattacker också en källa till oro

Antalet cyberattacker har nästan dubblerats på fem år. 2017 innebar ökade kostnader för många företag som tvingades betala utpressare så att deras mejlservrar inte skulle hackas. Den så kallade Wannacry attacken drabbade 300.000 datorer i 150 länder. 

Dessutom tror 93 procent att det under 2018 finns en ökad risk för konflikt mellan stormakter, en konsekvens av det spända tonläget mellan USA och Nordkorea. 

Däremot oroar man sig i betydligt lägre grad än tidigare för höjda energipriser eller en finanskris. 

Den riktigt obehagliga läsningen är under det nya avsnittet ”Framtidschocker”- där har forskare vägt samman vad som skulle kunna hända om flera kriser skulle inträffa samtidigt, systemkollapser som skapar kedjereaktioner. Tidigare har kriser bedömts var och en för sig -  som till exempel stora flyktingvågor, konflikter mellan stormakter, klimatkrisen.

Fruktar sammanbrott

Men skulle flera kriser samverka så uppstår explosiva händelser som kan leda till sammanbrott av fungerande samhällen, där världssamfundet verkligen sätts på prov. Några sådana scenarier är om torka skulle drabba flera regioner samtidigt till exempel USA, Australien och Europa vilket drastiskt skulle minska den globala matförsörjningen, eskalerande handelskrig som svaga, internationella institutioner inte kan kontrollera, växande gränskonflikter i en tid då nationalismen växer sig allt starkare eller att högerpopulismen växer sig stark i stabila demokratier.

I en ny bok om demokratins kris ”Democracies Die” som kommer ut i dagarna konstaterar Harvardforskare att demokratier inte dör i en statskupp utan avlövas steg för steg när yttrandefrihet inskränks och valsystemen eroderar.

Trump i möte med finanselit

Ett oväntat besök står Donald Trump för, han ska dit för att förklara sin politik som går ut på att sätta USA i första rummet. Här kommer han att möta den globala finanselit som han häcklat under valrörelsen. Världens ledande företagare är djupt bekymrade över att Trump skrotat frihandelsavtal, det blir ett spännande möte där ”Trumpismen” ska möta ”globalismen” – därtill kapitalismens varmaste anhängare som nu drabbats av ruelse över rovdriften av jordens resurser.  

En optimistiskt tolkning av en dyster läsning är att i en tid av ekonomisk stabilitet och tillväxt har världens ledare just nu en gyllene chans att satsa resurser för att hantera klimatkrisen och skapa ett bättre samtalsklimat för att lösa upp växande spänningar. Många möten under Davos veckan handlar om växande inkomstskillnader, väljares misstro mot politiker och hållbar tillväxt. Återstår att se hur Trump kommer bidra till Davosmötets tema som i år är ”Hur läka en splittrad värld”.